Vi värderar hälsa som livets högsta värde

Hälsa är inte en lyx. Det är inte ett sidospår i samhällsbygget, inte en fråga som kan skjutas upp tills “det finns tid” eller “det finns pengar”. Hälsa är grunden för allt annat vi vill uppnå — som individer, som familjer, som samhälle och som nation. När vi säger att vi värderar hälsa som livets högsta värde, gör vi det inte som en slogan. Vi gör det som en princip som bär hela vår syn på människan och framtiden.

Hälsa är förutsättning för frihet

Ett samhälle där människor inte får vård i tid, där diagnoser missas, där systemet är oöverskådligt och där ansvaret faller på den enskilde att navigera en labyrint — det är ett samhälle som begränsar människors frihet. Frihet handlar inte bara om valmöjligheter. Den handlar om förmågan att leva, arbeta, älska, skapa och bidra utan att hindras av onödigt lidande.

När hälsan sviktar faller allt annat. När hälsan stärks växer allt annat.

Hälsa är en investering, inte en kostnad

I decennier har vi talat om vården som en utgiftspost. Det är ett fundamentalt feltänk. Varje krona som investeras i förebyggande arbete, tillgänglig vård, fungerande journaler, snabbare processer och tydligare ansvar ger mångdubbelt tillbaka — i arbetsförmåga, livskvalitet, innovation, trygghet och social hållbarhet.

Ett land som prioriterar hälsa bygger sin framtid på stabil grund.

Hälsa är en demokratifråga

När människor inte förstår sina rättigheter, när systemet är så fragmenterat att bara de mest resursstarka kan navigera det, då uppstår ojämlikhet. Hälsa får aldrig bli en fråga om tur, kontakter eller uthållighet. Den måste vara en rättighet som fungerar i praktiken, inte bara i lagtext.

Ett demokratiskt samhälle måste garantera att alla — oavsett bakgrund, bostadsort eller livssituation — får tillgång till vård som är begriplig, sammanhållen och trygg.

Hälsa är en kollektiv kraft

När vi värderar hälsa som livets högsta värde, gör vi det tillsammans. Det handlar om att bygga en kultur där vi tar hand om varandra, där vi ser tidiga signaler, där vi vågar prata om det som gör ont, och där vi stöttar varandra genom livets svåraste stunder. Det handlar om att skapa system som stärker människor, inte bryter ner dem.

Hälsa är inte bara frånvaro av sjukdom. Det är närvaro av liv, mening, sammanhang och hopp.

Vår ståndpunkt är tydlig

Vi accepterar inte att människor faller mellan stolarna.
Vi accepterar inte att vården är oöverskådlig.
Vi accepterar inte att hälsa reduceras till en budgetpost.

Vi står för något större: Ett samhälle där hälsa är det högsta värdet — och där varje beslut, varje reform och varje prioritering speglar det.

Mari Milo

Mer än ett tillstånd – vårt mest grundläggande värde

I en tid präglad av ständig uppkoppling, prestationskrav och en flod av livsstilstips är det lätt att glömma bort det allra mest fundamentala. Vi jagar karriär, ekonomisk trygghet, relationer och personlig utveckling – allt detta är naturligtvis viktiga beståndsdelar i ett gott liv. Men om vi skrapar lite på ytan, vad är då den gemensamma nämnaren, den absoluta förutsättningen för att kunna njuta av livet? Svaret är enkelt: vår hälsa.

Vi kan säga att vi värderar hälsa som livets högsta värde, men vad innebär det egentligen i praktiken? Handlar det bara om att vara fri från sjukdom, eller är det något djupare?

En grundmurad pelare

Tänk dig ditt liv som ett hus. Karriären är taket som skyddar dig, relationerna är väggarna som ger dig värme och gemenskap, och dina intressen är inredningen som gör huset till ett hem. Men grunden, den absolut viktigaste pelaren som allt annat vilar på, det är din hälsa. Utan en stabil grund spelar det ingen roll hur vackert taket är eller hur fint inrett huset är – förr eller senare kommer sprickorna att visa sig.

När hälsan sviktar, om så bara för en kortare period, inser vi snabbt dess sanna värde. En kraftig förkylning kan få oss att inse att vi inte orkar med vardagens alla måsten. En längre tids utmattning eller kronisk sjukdom kan omkullkasta hela vår tillvaro och tvinga oss att omvärdera allt vi tidigare tagit för givet. I dessa stunder blir det smärtsamt tydligt: utan hälsa blir allt annat sekundärt.

Mer än bara frånvaro av sjukdom

Att värdera hälsa som det högsta goda handlar inte om att hypokondriskt oroa sig för varje liten krämpa. Det handlar om ett holistiskt synsätt där vi ser hälsa som en resurs för livet. Världshälsoorganisationen (WHO) definierar hälsa som ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt, socialt och andligt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller handikapp”. ”Det handlar om människans upplevelse av mening, sammanhang och hopp – och om att känna att livet fortfarande har värde och riktning, även i hög ålder.”

Denna definition är viktig. Den påminner oss om att hälsa är så mycket mer än bara fysisk styrka. Det handlar om:

Den fysiska hälsan: Att ha energi och ork att göra det vi vill, från att leka med barnen till att vandra i fjällen.
Den psykiska hälsan: Att må bra i själen, hantera stress, känna glädje och mening, och ha en inre ro.
Den sociala hälsan: Att ha meningsfulla relationer, känna samhörighet och kunna vara en del av ett sammanhang.

Alla dessa delar samverkar. När vi sover dåligt (fysiskt) påverkar det vårt humör och vår förmåga att hantera stress (psykiskt), vilket i sin tur kan göra oss mer tillbakadragna i sociala sammanhang (socialt).

Att investera i det viktigaste

Om vi verkligen menar att hälsa är vårt högsta värde, borde vi också behandla den därefter. Precis som vi noggrant förvaltar våra ekonomiska tillgångar och investerar i vår karriär, borde vi medvetet investera i vår hälsa. Det handlar om vardagliga, ofta enkla, val:

Att prioritera sömn och återhämtning i en hektisk vardag.
Att välja näringsrik mat som ger kroppen bränsle, inte bara snabba kalorier.
Att röra på oss på ett sätt som känns roligt och hållbart, inte bara som en plikt.
Att aktivt söka lugna stunder för meditation, läsning eller umgänge med nära och kära.
Att våga säga nej till sådant som dränerar oss, för att kunna säga ja till det som ger oss energi.

En påminnelse om perspektiv

I slutändan handlar det om perspektiv. När vi ligger på sjukhus eller ser en närstående kämpa med sin hälsa, då försvinner allt annat i bakgrunden. Då spelar det ingen roll vilken titel vi har på jobbet eller vad vi har på bankkontot. Det enda som betyder något är att få må bra, att få leva fullt ut.

Att värdera hälsa som livets högsta värde är inte att förneka vikten av andra saker. Det är att inse att hälsan är den röda tråd som väver samman alla andra livsaspekter till en meningsfull helhet. Det är att förstå att vår kropp och vårt sinne är det enda hem vi verkligen har. Och det är ett hem värt att vårda – varje dag.

Anette Charls

Livets högsta värde

Hälsa är mer än frånvaron av sjukdom. Den är grunden för allt annat i livet – vår frihet, vår energi, vår förmåga att arbeta, älska, skapa och bidra till samhället. När människan har sin hälsa har hon möjligheten att forma sitt liv. När hälsan försvinner förändras allt.

Att värdera hälsa som livets högsta värde innebär därför inte bara att vilja undvika sjukdom. Det betyder att aktivt skydda, vårda och stärka kroppen och sinnet varje dag.

Hälsa – grunden för alla andra värden

Vi talar ofta om framgång, pengar, karriär och prestationer. Men inget av detta har verkligt värde om hälsan saknas. En människa med stark hälsa har möjligheter. En människa utan hälsa tvingas i stället kämpa för det mest grundläggande – att fungera i vardagen.

Därför borde hälsa betraktas som samhällets viktigaste kapital. Friska människor kan arbeta, ta hand om sina familjer, vara kreativa och bidra till utveckling. Ett samhälle där människor är sjuka, utmattade eller kroniskt stressade förlorar däremot sin styrka.

Hälsa är inte en slump

Det är lätt att tro att hälsa bara är tur eller genetik. Men i verkligheten påverkas den till stor del av våra dagliga val.

Flera faktorer spelar en avgörande roll:

Kost – vad vi äter bygger bokstavligen vår kropp.
Rörelse – kroppen är skapad för aktivitet.
Sömn – återhämtning är nödvändig för både hjärna och kropp.
Stresshantering – långvarig stress bryter ner hälsan.
Mental styrka – våra tankar och beteenden påverkar våra vanor.

När dessa delar fungerar tillsammans skapas en stabil grund för långsiktig hälsa.

Ansvar och kunskap

Att värdera hälsa högt kräver också kunskap. I dagens samhälle finns enorma mängder information om kost, träning och medicin – men också mycket förvirring och motstridiga budskap.

Därför blir individens eget ansvar allt viktigare. Att förstå sin kropp, ställa frågor och söka kunskap är avgörande för att kunna fatta bra beslut om sin hälsa.

Hälsa är inte något man passivt kan överlåta till system eller institutioner. Den börjar i vardagen – i våra val, våra rutiner och vår vilja att ta hand om oss själva.

Hälsa som en livsfilosofi

När hälsa betraktas som livets högsta värde förändras perspektivet på många saker. Det handlar inte längre om kortsiktiga lösningar eller snabba resultat, utan om långsiktiga vanor som bygger styrka över tid.

Det kan innebära att:

prioritera rörelse framför stillasittande
välja näringsrik mat framför bekväma men skadliga alternativ
skapa balans mellan arbete och återhämtning
utveckla mental motståndskraft

Små dagliga beslut blir tillsammans en livsstrategi.

Ett samhälle som prioriterar hälsa

Om vi verkligen värderar hälsa högst måste också samhället spegla detta. Förebyggande arbete, kunskap om livsstil och stöd till människor att göra hälsosamma val borde stå i centrum.

När människor får verktyg att ta hand om sin hälsa minskar lidande, sjukdom och kostnader – samtidigt som livskvaliteten ökar.

Att säga att hälsa är livets högsta värde är egentligen ett konstaterande av något fundamentalt: utan hälsa saknar många andra saker mening.

Därför är den största investeringen vi kan göra – både som individer och som samhälle – att skydda, stärka och respektera människans hälsa.
Den är inte bara en del av livet. Den är själva förutsättningen för det.

Marko Jensen

Existentiell och andlig hälsa

Det finns ett grundläggande behov hos människan att förstå sin plats i tillvaron. Att känna ett sammanhang, uppleva en mening och bära på ett hopp är inte en lyx för själen, utan en förutsättning för verklig hälsa.

När Världshälsoorganisationen (WHO) år 1948 formulerade sin klassiska definition av hälsa var den revolutionerande: ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande, inte endast frånvaro av sjukdom eller handikapp”. Det var ett första steg bort från den snäva, biomedicinska syn som enbart såg till kroppens funktioner. Men för många har denna definition känts otillräcklig, eftersom den utelämnade en fjärde, avgörande dimension: den andliga.

Redan under 1990-talet började WHO därför att utveckla moduler för att mäta vad man kallade ”andlighet, religiöshet och personliga övertygelser” (SRPB). I dag talar WHO allt oftare om vikten av existentiell och andlig hälsa som en integrerad del av människans välbefinnande.

År 2023 efterlyste organisationen en vision av hälsa som förenar fysiskt, psykiskt, emotionellt, socialt och andligt välbefinnande.

Men vad innebär egentligen ”andlig hälsa”? Enligt WHO:s definition handlar det om aspekter av den personliga existensen såsom mening, hopp, kärlek och tillit till något större än en själv, oavsett om detta sker inom eller utanför en religiös tro. Svenska myndigheter och forskare har vidareutvecklat detta och talar om existentiell hälsa, som bygger på åtta dimensioner: hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap.

Kärnan i detta är just upplevelsen av sammanhang. En person med stark existentiell hälsa kan hantera livets prövningar bättre, eftersom man har en inre kompass som ger vägledning. Forskning visar att de som erfar en stark känsla av sammanhang också har en bättre förmåga att hantera utmaningar som sjukdom och ohälsa. De bär på ett hopp som inte är beroende av yttre omständigheter, och de finner en mening även i svåra tider.

Det är viktigt att poängtera att andlig hälsa inte är synonymt med religiös tro. För många människor i dagens sekulariserade samhälle handlar det snarare om en upplevelse av tillhörighet, av att vara en del av ett större sammanhang – oavsett om det är naturen, konsten, vetenskapen eller gemenskapen med andra människor. Det handlar om att reflektera över sin plats i världen och att forma sina handlingar utifrån inre värderingar och etik.

Sammanfattningsvis: Att utelämna den andliga dimensionen ur hälsobegreppet vore att förneka en fundamental del av människans natur. Precis som kroppen behöver näring och själen behöver gemenskap, behöver vår existens mening, sammanhang och hopp för att blomstra. Det är detta som WHO alltmer betonar: att sann hälsa förutsätter en helhetssyn där det andliga välbefinnandet ges samma status som det fysiska och psykiska. För i slutändan handlar hälsa inte bara om att leva – utan om att förstå varför vi lever.

existentiell hälsa menar du att begrep är utveklad av svenska myndigheter och förskare eller att den är utbredd i världen

Användaren frågar om begreppet ”existentiell hälsa” är utvecklat av svenska myndigheter och forskare, eller om det är utbrett i världen. Jag behöver söka efter information om ursprunget och den globala spridningen av detta begrepp. Jag ska använda sökningar på svenska och engelska.

Hittade 45 webbsidor

Sökresultaten visar att det finns ett svenskt regeringsuppdrag till Folkhälsomyndigheten att definiera existentiell hälsa. Detta tyder på att begreppet är aktuellt i Sverige. Samtidigt finns det internationell forskning och WHO har utvecklat mätinstrument för andlig hälsa. För att besvara frågan behöver vi öppna flera relevanta källor.

Läs 7 sidor

Kartläggning av definitioner och förståelse av existentiell …

Uppdrag för att utveckla arbetet med existentiell hälsa … – Regeringen

Existentiell hälsa – Wikipedia

Den existentiella dimensionen ökar rengbågsmodellens folkhälsopotential

Et meningsfuldt liv i sygdom og sundhed: eksistentiel sundhed som fjerde dimension

Visa alla

Jag har samlat in information från flera källor. Folkhälsomyndighetens rapport visar att begreppet ”existentiell hälsa” används i både svensk och internationell forskning. Regeringens pressmeddelande bekräftar att WHO ser existentiell hälsa som en viktig del av hälsobegreppet. Wikipedia-artikeln nämner att begreppet saknar en enhetlig definition, men att det finns centrala teman. CORE-artikeln beskriver WHO:s utveckling av en existentiell dimension. Den danska artikeln visar att begreppet används internationellt. Frontiers-artikeln diskuterar den existentiella dimensionen. Almedalsveckans evenemang beskriver att begreppet används i olika forskningstraditioner. Sammantaget pekar detta på att begreppet är internationellt förankrat. Jag ska nu formulera ett svar.

Du har rätt i att begreppet ”existentiell hälsa” är både nationellt och internationellt förankrat. Kortfattat kan man säga att:

Internationellt har WHO utvecklat metoder för att mäta just den här dimensionen av hälsa, vilket gör begreppet till en del av den globala hälsoagendan.
I Sverige har regeringen och Folkhälsomyndigheten under de senaste åren fått ett specifikt uppdrag att definiera och arbeta med begreppet i nationellt folkhälsoarbete.

🌐 Den internationella bakgrunden

Det internationella intresset för en existentiell dimension av hälsa har funnits en längre tid. Ett konkret exempel på detta är WHO:s utveckling av ett tvärkulturellt mätinstrument för hälsorelaterad livskvalitet, WHOQOL-SRPB (Spiritual, Religious and Personal Beliefs). Detta instrument innehåller åtta aspekter av existentiell hälsa, såsom helhet, hopp och framtidstro, mening med livet och andlig kontakt.

Detta visar att WHO sedan en tid tillbaka har operationaliserat och aktivt mäter den existentiella hälsan, vilket gör den till en del av den globala hälsoagendan. Det internationella forskningsfältet är också aktivt; exempelvis finns det dansk forskning som argumenterar för en fjärde, ”existentiell” dimension i förståelsen av hälsa och sjukdom.

🇸🇪 Den svenska särarten

Även om grunden är internationell, har Sverige på senare år tagit ett särskilt grepp om frågan.

Ett regeringsuppdrag: I april 2024 gav regeringen Folkhälsomyndigheten i uppdrag att just utifrån en svensk kontext definiera existentiell hälsa. Detta var ett aktivt politiskt beslut för att adressera den här dimensionen av hälsa.
En nationell definition: Som en del av detta uppdrag har Folkhälsomyndigheten kartlagt både svensk och internationell litteratur. Arbetet har resulterat i rapporter och förslag på hur existentiell hälsa kan stärkas inom folkhälsoarbetet, vilket har lett till en särskild svensk diskussion om begreppet.

Sammanfattningsvis är ”existentiell hälsa” alltså inte ett begrepp som enbart svenska myndigheter har hittat på. Det är ett internationellt forskningsfält med förankring i WHO:s arbete. Det som däremot är särskilt för Sverige är att regeringen och Folkhälsomyndigheten har fått ett specifikt uppdrag att konkret definiera och implementera begreppet i det nationella folkhälsoarbetet, vilket gett frågan en unik och aktuell relevans i landet.

Jag hoppas att detta klargör skillnaderna. Om du har fler frågor kring begreppet eller arbetet med det är du varmt välkommen att höra av dig!

Det andliga välbefinnandets förfall – en betraktelse över en ”sekt” som glömt att bota

existentiell hälsa”. Istället ska jag visa respekt för begreppet men förlöjliga frånvaron av handling vi skrattar inte åt begreppet existentiell hälsa – vi skrattar åt hyckleriet. Vi skrattar åt en sekt som predikar helhet, harmoni och hopp – men som glömt bort att bota.

Så där sitter vi. Mitt i en vårdapp som inte håller tätt, med journaler som fastnat i digital permafrost och köer som får Berlinmurens fall att framstå som en hastig procedur. Och vad sysslar de fina beslutsfattarna med? Jo, de talar vackert om Existentiell hälsa, som att de själva har hittat ett nytt modeord.

Och låt mig säga en sak direkt: jag tror på existentiell hälsa. Jag tror att människan behöver hopp, harmoni, helhet, meningsfullhet, förundran, andlig kontakt, personlig tro och gemenskap. Det är ingen fluga. Det är ingen new age-företeelse. Det är en fundamental del av att vara människa.

Problemet är bara att de som predikar detta i riksdagen om häslo och sjukvården i Sverige får det att låta som ett spa-program på Bali eller en nyårslöfte-tavla från Åhléns? Regeringens: Uppdrag för att utveckla arbetet med existentiell hälsa i folkhälsopolitiken kännetecknas av att de upprepa sina heliga ord – helhet, hopp, existentiellt välbefinnande – medan verkligheten utanför mötesrummet rasar samman.

För vad händer när samma beslutsfattare som skriver under på WHO:s definition av hälsa – ”ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt, socialt och andligt välbefinnande” – samtidigt skär ner på preventiv vård, låter vårdköerna växa och överlåter åt var och en att betala 34 000 kronor för en privat ADHD-utredning? Jo, då har vi en häsö och sjukvård som glömt att bota.

Beslutsfattarna sitter i konferensrum och talar om förundran. Samtidigt står en kvinna med utmattningssyndrom i en korridor och gråter för att hon fått sin tredje ombokade tid hos en läkare som inte hinner se henne. Hennes själ behöver helhet, javisst. Men hennes kropp behöver en sjukskrivning som inte ifrågasätts. Hennes psyke behöver en psykolog inom rimlig tid. Och hennes plånbok behöver att någon betalar för den utredning som regionen lovat men inte levererar.

Preventiv vård? Finns det överhuvudtaget? I Sverige har vi lärt oss att effektivisering och besparingar är den högsta visdomen. Man räknar timmar, man räknar kronor, man räknar vårdtillfällen. Men man räknar inte människor som mår dåligt i tystnad, som inte söker vård för att de inte orkar köa, som medicinerar sin själ med alkohol eller sömntabletter för att ingen frågar efter meningen med livet.

Och så kommer frågan om personligt ansvar. Vi lever som vi är presenterade, säger någon. Nej, vi lever som vi måste – utifrån ekonomiska förutsättningar som aktivt förnekar en fundamental del av människans natur. Säg till en ensamstående mamma med tre barn, ett osäkert anställningskontrakt och en hyra som precis höjts att hon borde ta mer personligt ansvar för sin andliga hälsa. Hon kan gärna meditera. Men det stoppar inte hungern. Det stoppar inte oron. Och det stoppar definitivt inte den kroniska sömnbristen.

Nja, det är faktiskt Världshälsoorganisationen, WHO, som i sin definition av hälsa på allvar menar att ”fullständigt välbefinnande” även innefattar en andlig dimension. En idé om att människan inte bara är en vandrande lever, en mage som kurrar och en hjärna som kan skriva ut ett recept på sertralin.

Och så tycker jag det är lite roligt. För vi i Sverige kan inte ens få det fysiska att fungera.

Vi har ett journalsystem som gråter blod. Läser om det nya digitala helvetet ”Cosmic” som införs runt om i landet – ett system som fungerar ungefär lika bra som en diskmaskin som sprutar vatten på golvet istället för att diska. Läkare och sjuksköterskor får lägga halva sin arbetsdag på att klicka i oändliga fönster. Samtidigt växer vårdköerna för somatisk vård. Operationer skjuts upp i månader. Och den psykiska vården? Den är som ett svart hål. Man söker, man väntar. Man blir sämre. Man får en tid – ett halvår senare. Om man har tur.

En rapport från NSPH 2025 visade att mer än var tredje person med beroendeproblematik nekats annan vård, och nästan var femte som sökt vård för psykisk ohälsa hade nekats helt.
Så vi sitter här med en somatisk vård som halvt kollapsat och en psykisk vård som inte ens existerar för en tredjedel av de som mest behöver den.

Och då kommer ett gäng politiker på departementet och säger:
– Hallå där, svenska folk! Vi måste prata om hopp, helhet och andlig kontakt!

Jag skrattar så jag får spatt.

Regeringsuppdraget om existentiell hälsa som sjösattes 2024–2025 är ett praktexempel på när någon förväxlar en rapport med verklig förändring. Myndigheterna fick i uppdrag att ”kartlägga” och ”definiera” och ”föreslå hur existentiella perspektiv kan bidra till en god och jämlik hälsa”. Det är ju precis vad man vill göra när vården står i brand – man står vid sidan av och analyserar varför det är viktigt med förundran.

DN:s reportage 2024 avslöjade att när regeringen frågade Folkhälsomyndigheten ”Vad är existentiell hälsa?” hade de ingen aning och skickade frågan vidare till svenska folket. Så det vi har är alltså en myndighet som inte kan definiera begreppet, ett regeringsuppdrag som landar i vackra ord i en PDF – och sen ska det kallas för resultat.

ima text

Preventiv vård? Glöm det. I en budgetproposition från regeringen framgår att medan man satsar miljarder på att korta vårdköer, får preventivt arbete stå tillbaka. Man behandlar när olyckan redan är framme. Folkhälsomyndighetens egen rapport 2026 säger: ojämlikheten i hälsa minskar inte. Tvärtom.
Man har ett mål om att sluta hälsoklyftorna till 2048 – och man ligger efter.

Och det personliga ansvaret då? Du och jag ska alltså sitta på vårdcentralen med en akut njursten och samtidigt reflektera över livets mening. För att det står i WHO:s definition. Visst, vi kan göra det. Vi kan meditera. Vi kan hitta vår inre helhet. Men det stoppar liksom inte det medicinska förfallet.

Skattebetalarna betalar med blod, svett och skattepengar – och får i gengäld se regionerna lägga hundratals miljoner på ineffektiva digitala system. Man ser att privata aktörer växer fram som svampar ur marken. Privat ADHD-utredning är en bransch som bokstavligen går på knäna.

IVO granskade tio privata kliniker – alla hade brister. Barn fick adhd-diagnoser utan fullständigt underlag. Behandling med bara medicin som första insats. Otillräcklig information om barnets bakgrund, trauma, ja hela människan. Och detta finansieras av den enskilde. 34 000 kronor kan man punga ut för en diagnos som regionens läkare sen inte vill kännas vid.

Det är den fria marknadens logik. Vård som handlas och säljs. Och det som säljer är inte helhet och harmoni. Det som säljer är en snabb diagnos, en papperslapp som öppnar dörren till rättigheter.

Så min fråga: Har vi överhuvudtaget en preventiv vård?

Nej. Vi har en vård som är utformad för att släcka bränder. Vi satsar på effektivisering och besparingar, inte på att bygga ett system som förebygger sjukdomar i grunden. Och när man inte ens klarar av att hantera de somatiska och psykiska grundbehoven – när köerna fortfarande är olagligt långa, när journalerna inte går att lita på, när psykiatrin är en öken – då är det inte bara utopiskt att prata om andlig hälsa som samma status som den fysiska. Det är direkt dumt.

Det vore som att dekorera en brinnande bil med girlanger.

Riktig förändring skulle vara att bygga upp en preventiv vårdkedja som faktiskt fångar upp människor innan de bryter ihop. Att satsa på personcentrerad vård där man ser patienten som en helhet – ja, inklusive existentiella behov. Att strama upp regleringen av privata aktörer så att de inte bara säljer en diagnos för 34 000 spänn. Att sluta leka att det räcker med en rapport om hopp och helhet när man inte ens kan fixa en tid hos en psykolog.

Men jag tvivlar. För vi lever i en tid där politiken älskar fina ord och stora visioner – men skyggar för det tråkiga, långsiktiga, förebyggande arbetet.

Existentiell hälsa är en vacker idé. Och i ett samhälle som fungerar – där vården är tillgänglig, där prevention är en självklarhet, där människan får vara mer än en produktiv enhet – då skulle man kunna prata om mening och hopp på allvar.

Men i Sverige 2026?

Det är mest en retorisk krydda på en i grunden trasig välfärdsmiddag. En krydda som inte stoppar blödningen, inte kortar kön, inte lagar journalerna – och absolut inte botar själen.

Så varsågod, regering och myndigheter. Fortsätt att skicka enkäter till folket om vad vi egentligen menar med existentiell hälsa. Vi sitter här och väntar. På en tid. På en förändring. På lite jävla helhet.