Syftet med Anmäl en vårdskada sidan:
Att hjälpa dig känna igen situationer som kan räknas som vårdskador och förstå hur en skada blir en vårdskada, så att du kan göra en korrekt anmälan och få skälig ersättning.
✅ Det är dags att ersättningen på allvar speglar den skada som människor tvingas leva med.
Var tionde patient på sjukhus får en vårdskada
Jobbar du i vården? Vårdpersonal ser det som andra inte ser. Bättre arbetsvillkor för vårdpersonal är inte en personalfråga – det är en patientsäkerhetsfråga. Utan dem går det inte att sätta patienten i centrum eller minska vårdskador. Din erfarenhet är värdefull – Anmäl fel i sjukvården.
Har du drabbats av en vårdskada?
Var tionde patient på sjukhus får en vårdskada. De flesta vårdskador blir aldrig anmälda. Ofta beror det på att du inte visste att du hade rätt till ersättning, eller att du aldrig fick någon förklaring på att det som hände faktiskt räknas som en vårdskada.
Å andra sidan har vårdpersonal – läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal – ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma dig på om något som inträffat kan vara en vårdskada. Tyvärr sker detta inte alltid. Varför? Det kan handla om bristande rutiner, hög arbetsbelastning, okunskap eller en kultur där vissa skador betraktas som “normala” komplikationer istället för något som kan anmälas.
Exempel på vårdskada
Du fick urinvägsinfektion efter sjukhusvistelsen.
- Varför är det en vårdskada?
Urinvägsinfektionen kan ha orsakats av felaktig hantering av kateter, bristande hygien eller att vårdpersonalen inte följde rutiner för förebyggande åtgärder. Eftersom infektionen hade kunnat förebyggas med korrekt vård, räknas den som en vårdskada. - Vad innebär det för dig?
Du kan ha rätt till ersättning för smärta, extra behandling, förlorad arbetsinkomst och annan påverkan som infektionen har orsakat. Det viktiga är att skadan hade kunnat undvikas om vården fungerat som den ska. - Varför händer detta ofta?
Patienten får sällan information om att det finns möjlighet att anmäla. Vårdpersonalen kanske inte dokumenterar händelsen korrekt, förklarar inte varför infektionen uppstod eller vägrar erkänna att det rör sig om en vårdskada.Tyvärr händer det alltför ofta.
Patientinformation: Att hjälpa dig känna igen situationer som kan räknas som vårdskador och förstå hur en skada blir en vårdskada, så att du kan göra en korrekt anmälan och få skälig ersättning.
Patient-, personal- och samhällsperspektiv:
Syftet med vår kampanj
Syftet med den här sidan och vår kampanj går längre än bara information till patienter. Vi vill skapa verklig förändring i vården – för patienter, vårdpersonal och hela samhället, och det gör vi genom flera konkreta mål:
- Ökad patientsäkerhet – Genom att sprida kunskap om vad som är vårdskador och hur de kan undvikas vill vi ge patienter bättre möjlighet att känna igen risker och agera. Detta leder till färre misstag, snabbare upptäckt av problem och tryggare vård. Om en skada inte upptäcks kan den ofta orsaka ytterligare skador och nya problem.
- Minskad stress och bättre arbetsvillkor för vårdpersonal – När rutiner blir tydliga, ansvarskedjor fungerar och patienter är informerade minskar konflikter, dubbelarbete och osäkerhet. Det frigör tid och energi, vilket förbättrar arbetsmiljön för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
- Bättre vård i praktiken – Genom att kombinera ökad patientsäkerhet med bättre arbetsförhållanden skapas en vårdmiljö där vården fungerar som den ska, misstag kan förebyggas och fler patienter får korrekt, trygg och snabb behandling.
- Rättvis fördelning av resurser – Vår kamp gäller också hela samhället: vården finansieras med skattepengar, och pengarna finns. Problemet är att resurser ofta felanvänds eller felprioriteras, vilket leder till brist på personal, högt tryck och undvikbara vårdskador. Genom att påverka system och rutiner vill vi se till att varje krona används där den gör mest nytta – för både patienter och personal.
Vår kamp handlar inte bara om att informera patienter. Den handlar om att bygga ett vårdsystem som fungerar – där patienter är trygga, vårdpersonal mår bra, lagarna är tydliga, ansvar ska tas och skattepengarna används på bästa sätt. Vi förtjänar vård vi kan lita på, och nu är det dags att vi alla tar vårt ansvar.
Det är viktigt att vi tydligt skiljer vårdskador som är undvikbara från alla möjliga komplikationer som kan uppstå vid sjukdom eller behandling.
Vad räknas som en vårdskada?
En vårdskada är en skada eller komplikation som kunde ha undvikits om vården hade följt korrekta rutiner, standarder och lagar. Det innebär att inte alla skador eller komplikationer räknas som vårdskador – vissa är en naturlig del av sjukdomsförloppet eller behandling och kan inte förebyggas.
Exempel:
- Om du får en urinvägsinfektion på grund av felaktig hantering av kateter eller bristande hygien, är det en vårdskada, eftersom infektionen kunde ha förebyggts. Urinvägsinfektion på grund av kateter är oftast en vårdskada om patienten inte hade andra allvarliga hälsoproblem och rutinerna inte följdes korrekt.
- Om du däremot får en urinvägsinfektion trots att alla rutiner följts korrekt, är det en förväntad komplikation, inte en vårdskada.
När det kanske inte är en vårdskada:
- Om patienten redan har svårt nedsatt immunförsvar, kroniska sjukdomar eller predisposition för urinvägsinfektion, och alla rutiner följts korrekt, kan infektionen betraktas som en icke-undvikbar komplikation.
- Det är skillnad på naturlig risk/komplikation och undvikbar skada.
Alltså: Vi fokuserar på konkreta skador som är direkt märkbara och som hade kunnat undvikas om vården hade fungerat korrekt. Det är dessa skador som ger möjlighet till anmälan och ersättning.
Har detta hänt dig?
Här kommer en lista med 100 konkreta, direkt märkbara och undvikbara medicinska vårdskador, rangordnade i kategorier. Alla dessa är skador som hade kunnat förebyggas om vården hade följt korrekt rutiner och standarder.
Denna lista är endast exempel på vårdskador. Den är inte fullständig, men syftet är att uppmärksamma och belysa vilka skador som kan räknas som vårdskador – för att ingen ska kunna påstå att de är “normala” komplikationer utan något som borde förebyggas.
- Listan är logiskt strukturerad i kategorier för att göra det lätt för patienter att känna igen vad som kan ha hänt dem.
100 konkreta, undvikbara vårdskador
Förslag på kategorier för listan
- Infektioner och inflammationer
- Blödningar och postoperativa komplikationer
- Skador på ben, leder och skelett
- Skador på inre organ eller kirurgiska fel
- Hud- och vävnadsskador
- Skador relaterade till medicinering och infusioner
- Andnings- och hjärtkomplikationer
- Neurologiska skador
- Skador på ögon, öron, mun och sinnesorgan
- Förvärrade kroniska sjukdomar p.g.a. fel behandling
1. Infektioner och inflammationer
- Urinvägsinfektion efter kateter
- Blodförgiftning (sepsis) p.g.a. bristande hygien
- Postoperativ sårinfektion
- Sårabscess efter operation
- Pneumoni på sjukhus (sjukhusförvärvad)
- Infektion vid dränage
- Infektion vid injektion
- Infektion i central venkateter
- Hudinfektion efter behandling
- Ögoninfektion efter operation
- Öroninfektion relaterad till sjukhusvård
- Infektion i operationsområde
- Infektion vid stomiprodukt
- Inflammation i led efter kirurgiskt ingrepp
- Bakteriell meningit efter medicinsk procedur
2. Blödningar och postoperativa komplikationer
- Om blödning uppstår under en operation där det normalt inte sker, räknas det som en vårdskada. Postoperativ blödning som kräver åtgärd
- Hematom efter operation
- Blödning vid punktur eller venprov
- Blödning efter kejsarsnitt
- Blödning efter tandingrepp
- Blödning vid kateterinstallation
- Blödning från sutur som öppnar sig
- Blödning vid gipsning
- Vätskesamling postoperativt
- Fördröjd kontroll av blödning
- Blödning vid en knäprotesoperation eller vid annan operation som normalt inte förväntas är en vårdskada.
3. Skador på ben, leder och skelett
- Felaktigt läkt ben efter fraktur/felställning/ malunion
- Felplacerad ledprotes
- Felaktig frakturfixation
- Dislokation som inte åtgärdas korrekt
- Skada på skelett vid operation
- Felaktig gipsning
- Felaktig skena / ortos
- Förvärrad artros p.g.a. fel behandling
- Skada på ligament vid vård
- Benförlust eller nekros efter operation
- Felaktig korrigering av knäprotes
- Felaktig korrigering av höftprotes
- Skada på axelled vid behandling
- Skada på handled efter fel fixation
- Skada på fotled vid gipsning
4. Skador på inre organ eller kirurgiska fel
- Skada på inre organ vid operation
- Felaktig amputation
- Felaktig stomi
- Läckage från kirurgiskt ingrepp
- Skada på tarm vid operation
- Skada på urinblåsa vid operation
- Skada på njure vid kirurgi
- Felaktigt placerad kateter
- Skada vid laparoskopi
- Skada vid intubering
- Felaktig pacemakerinstallation
- Felaktig dränageinstallation
- Skada vid punktur
- Skada vid endoskopi
- Försämrad organfunktion p.g.a. fel kirurgisk teknik
5. Hud- och vävnadsskador
- Trycksår / liggsår
- Hudnekros (vävnadsdöd)
- Brännskada vid behandling
- Sårdehiscens (sår som öppnar sig)
- Blåmärken vid vård
- Skada vid injektion
- Skada vid infusion
- Skada p.g.a. tryck från utrustning
- Allergiskt utslag p.g.a. medicin eller material
- Skada vid kirurgiskt dränage
6. Skador relaterade till medicinering och infusioner
- Fel dos läkemedel
- Överdosering
- Underdosering
- Fel blodtransfusion
- Felaktig cytostatikados
- Fel läkemedel till fel patient
- Felaktig injektion
- Skada från läkemedelsinteraktion
- Elektrolytrubbning p.g.a. fel infusion
- Läkemedelsallergi som kunde förebyggts
7. Andnings- och hjärtkomplikationer
- Andningssvårigheter p.g.a. fel intubering
- Andningssvikt p.g.a. fel ventilatorinställning
- Lungemboli som kunde förebyggts
- Hjärtinfarkt p.g.a. bristande övervakning
- Hjärtarytmi p.g.a. fel medicinering
- Blodtrycksskada p.g.a. fel behandling
- Hypoxi / syrebrist
- Respiratorassocierad lungskada
- Felaktig ventilatorinställning
- Fördröjd behandling av hjärtkomplikation
8. Neurologiska skador
- Nervskada under operation
- Ryggmärgsskada
- Stroke p.g.a. bristande övervakning
- Skada på perifera nerver
- Hemipares / förlamning p.g.a. vård
- Postoperativ konfusion / delirium
- Krampanfall p.g.a. fel behandling
9. Skador på ögon, öron, mun och sinnesorgan
- Ögoninfektion
- Synskada p.g.a. operation
- Hörselskada p.g.a. medicinsk procedur
- Skada på tänder vid operation
- Skada på mun eller läppar vid intubering
10. Förvärrade kroniska sjukdomar p.g.a. fel behandling
- Förvärrad diabetes p.g.a. fel behandling
- Försämrad hjärtsvikt p.g.a. fel medicinering
- Fördröjd cancerdiagnos p.g.a. bristande rutiner
💡 Så här fungerar listan:
- Alla dessa skador kunde ha undvikits om vården följt korrekt rutiner och standarder.
- Listan är strukturerad i kategorier för att patienten lätt ska kunna känna igen situationer som kan vara en vårdskada.
- Varje punkt är direkt märkbar – du kan se, känna eller diagnostiseras med skadan.
Förlossningsskador
Har detta hänt dig?
Här är en sammanfattning av hur vanligt det är med vårdskador i samband med förlossning i Sverige, baserat på tillgänglig statistik och forskning:
Allmän statistik om vårdskador
- I Sverige drabbas fortfarande tusentals patienter varje år av vårdskador, dvs skador som uppstår i vården och som hade kunnat undvikas. Totalt handlar det om ca 80 000 vårdskador per år i all sjukvård enligt Socialstyrelsen.
- Anmälningar om vårdskador har ökat (ex. ca 22 000 anmälningar år 2024), även om andelen som är allvarliga verkar ha minskat.
Förlossningsvård – risker och skador
Förlossningsvård har i princip låg dödlighet i Sverige, men det förekommer andra typer av skador:
Fysiska förlossningsskador
- Allvarliga skador i samband med vaginal förlossning (t.ex. större bristningar som påverkar analmusklerna) förekommer hos ungefär 4–5 % av födande kvinnor i Sverige.
- Dessa “anal sphincter injuries” (OASI) är bland de mest allvarliga fysiska skadorna vid förlossning.
Andra skador
- Mindre grad 2-bristningar (som inte involverar analmusklerna) är mycket vanligare – upp emot runt hälften av alla vaginala förlossningar – men de räknas inte alltid som vårdskador utan som vanliga förlossningskomplikationer.
Skadeanmälningar relaterade till förlossning
En relevant forskningsrapport använde ersättningskrav till försäkringsbolaget LÖF som ett mått på vårdskador i samband med förlossning:
- I Sverige mellan 2000–2016 fanns totalt 1 754 869 födslar, och 4 488 anmälningar om maternella skador i samband med förlossning registrerades hos LÖF. Av dessa 1637 blev ersatta som vårdskador.
- Det betyder att ungefär 0,25 % av alla födslar under denna period ledde till en anmäld skada, varav en del bedömdes som vårdskada.
Siffror att ha med sig
| Typ av händelse | Cirka andel / antal |
|---|---|
| Allvarliga förlossningsskador (anal sfinkter) | ~4–5 % av vaginala födslar |
| Anmälda maternella skador (över nationell period) | ~4 488 fall på 1.75M födslar (~0,25 %) |
| Ersatta vårdskador vid förlossning | ~1 637 fall på 1.75M födslar (~0,09 %) |
👉 Observera att:
- “Förlossningsskada” inte alltid betyder vårdskada – många skador är en del av den naturliga förlossningsprocessen.
- Vårdskada definieras som skada som hade kunnat undvikas med korrekt vård; detta är ett striktare mått och därför lägre än total skaderisk.
- Patientförsäkringsdata (LÖF) omfattar bara fall där patienten anmält skadan för ersättning, vilket betyder att antalet talar om identifierade/skattade fall, inte alla skador i verkligheten.
Enligt Karolinska Institutet gäller att ”de allra flesta kvinnor får någon form av skada i underlivet vid förlossning, men för vissa blir problemen långvariga eller bestående.” Trots detta har förlossningsskador länge bagatelliserats inom vården. Som KI själva konstaterar har dessa besvär alltför ofta betraktats som något normalt – något kvinnor förväntas acceptera som en del av att föda barn.
Samtidigt ökar antalet anmälningar om vårdskador. Ändå förklaras många skador aldrig ordentligt, utreds inte fullt ut och accepteras i praktiken som ”förväntade komplikationer”, snarare än som möjliga vårdskador. Det leder till att ansvar uteblir och att lärdomar inte tas tillvara.
Utvecklingen inom patientförsäkringen visar också en oroande trend. Enligt LÖF har ersättningsnivåerna minskat, trots att vården påstås ha blivit bättre. År 2019 var den genomsnittliga ersättningen cirka 85 200 kronor per ärende, medan den under 2024 har sjunkit till omkring 75 000 kronor – en minskning på runt 10 000 kronor per fall.
❌ Sammantaget ger detta en motsägelsefull bild: samtidigt som vården beskriver sig som mer säker och mer kvalitetsstyrd, visar både ersättningsstatistik och bristande rapportering att förlossningsskador fortfarande underrapporteras kraftigt. Kvalitetsregistren fångar endast en liten del av de faktiska skadorna, och många kvinnor lämnas utan erkännande, förklaring eller upprättelse.
Förlossningsskador och långvariga besvär har betraktats som normala.
Förlossningsskador och långvariga besvär har länge betraktats som normala inom vården.
Förlossningsskador och långvariga besvär har normaliserats inom förlossningsvården.
När förlossningsskador betraktas som normala
En gemensam kamp för en säker förlossningsvård är nödvändig för att förlossningsskador inte ska normaliseras inom vården.
Just därför krävs en gemensam kamp för en säker förlossningsvård – så att förlossningsskador aldrig accepteras som norm.
En gemensam kamp för en säker förlossningsvård är avgörande för att bryta normaliseringen av förlossningsskador.
Det är dags för en gemensam kamp för en säker förlossningsvård, där inga förlossningsskador längre ursäktas som normala.
Det är dags att ersättningen verkligen speglar skadans omfattning.
Det är dags för ersättningar som verkligen speglar skadans konsekvenser.
Det är dags att ersättningen speglar den faktiska skadan och dess långsiktiga konsekvenser.
Det är dags att ersättningen på allvar speglar den skada som människor tvingas leva med.
Ersättningen måste spegla skadan – på riktigt.
- LÖF och minskade ersättningsnivåer
Alternativ
100 kronor kan hjälpa oss att anställa riktiga jurister som granskar ramlagar och ansvar, och ser till att du får en korrekt anmälan och rättvis ersättning.
Alternativ 2 – mer engagerande / call-to-action
Bara 100 kronor kan ge oss möjlighet att anställa kvalificerade jurister som säkerställer att ramlagar och ansvar följs – och att du får rätt anmälan och skälig ersättning.
Alternativ 3 – kort och slagkraftig
Med 100 kronor kan vi anlita jurister som granskar lagar, ansvar och hjälper dig få rättvis ersättning.
fokus ligger på att skapa förutsättningar och ge råd, utan att det framstår som direkt juridiskt ombudsstöd. Här är några alternativ:
Alternativ 1 – neutral och tydlig
– och skapa förutsättningar för att du kan göra en korrekt anmälan och få skälig ersättning.
Alternativ 2 – lite mer flyt
– och ge dig verktygen och råden för att göra en korrekt anmälan och sträva efter skälig ersättning.
Alternativ 3 – kampanjinriktad / inspirerande
– och stödja dig med vägledning för att du ska kunna göra en korrekt anmälan och nå skälig ersättning.
Det är viktigt att vårdskador inte bara handlar om direkta fysiska skador, utan även om brister i vårdprocessen som kan leda till onödigt lidande eller förvärrad skada. Det som ofta kallas vårdskada kan inkludera både konkreta medicinska skador och organisatoriska/försummade handlingar.
Direkta medicinska vårdskador
- Felbedömning av sjukdom eller skada som leder till försenad behandling
- Felaktig operation eller teknik
- Missad diagnos (t.ex. röntgen eller laboratorieresultat ignoreras)
- Läkemedelsfel (fel dos, fel patient, interaktioner)
- Infektioner som kunde förebyggas (t.ex. bristande sterilitet)
- Felaktig rehabilitering som försämrar resultat
Process- eller dokumentationsrelaterade vårdskador
- Läkaren dokumenterar inte viktiga fynd
- Läkaren vägrar skicka patient på undersökning
- Läkaren ignorerar patientens egna rapporterade symtom
- Vårdpersonalen förminskar patientens besvär
- Bristande information till patienten (t.ex. risker, alternativ behandling)
- Felaktig eller ofullständig journalföring
- Remisser som inte skickas eller försvinner
- Bristande uppföljning av behandling
Kommunikations- och systemrelaterade vårdskador
- Patienten skickas runt mellan olika avdelningar utan ansvarstagande
- Vårdpersonal motverkar eller försvårar second opinion
- Otydliga ansvarskedjor – ingen tar ansvar för beslut
- Brist på samordning mellan specialistläkare
- Systemfel som leder till att behandling försenas (t.ex. IT-system, tidsbokningar)
Exempel på psykiska/psykosociala vårdskador
- Stress och oro på grund av bristande information eller ignorans
- Känsla av att inte bli trodd eller tas på allvar
- Förminskning eller skuldbeläggning av patientens upplevelse
- Brist på stöd vid långvariga eller kroniska besvär
Viktig notering
Alla dessa kan räknas som vårdskador om de leder till onödigt lidande, försämrad hälsa eller utebliven ersättning, även om de inte alltid syns som “fysiska skador”. I patientförsäkringstexter och LÖF:s rapporter räknas ofta både direkta skador och försummelser i vårdprocessen som vårdskador.
Här är en utförlig och pedagogisk lista på 25 konkreta exempel på vårdskador, med både medicinska, processrelaterade och kommunikativa aspekter.
25 exempel på vårdskador
1–8: Direkta medicinska skador
- Felbedömning som leder till försenad behandling.
- Missad diagnos (t.ex. röntgenresultat eller laboratorieresultat ignoreras).
- Felaktig operation eller kirurgiskt misstag.
- Läkemedelsfel – fel dos, fel patient eller farliga kombinationer.
- Infektioner som uppstår på grund av bristande hygien eller sterilitet.
- Felaktig rehabilitering som försämrar patientens återhämtning.
- Skador vid förlossning (t.ex. bristningar som inte åtgärdas korrekt).
- Felaktig användning av medicinsk utrustning eller teknik.
9–16: Process- och dokumentationsbrister
- Läkaren dokumenterar inte viktiga fynd i journalen.
- Läkaren vägrar skicka patient på undersökning trots tydlig medicinsk indikation.
- Vårdpersonal ignorerar patientens symtom eller berättelse.
- Bristande information om risker, behandlingar eller alternativ.
- Felaktig eller ofullständig journalföring.
- Remisser försvinner eller skickas inte.
- Bristande uppföljning av behandling eller provsvar.
- Felaktig eller sen dokumentation som leder till fördröjd vård.
17–20: Kommunikations- och systemrelaterade skador
- Patienten skickas runt mellan olika avdelningar utan tydligt ansvar.
- Brist på samordning mellan specialistläkare eller mellan sjukhus.
- Vårdpersonal motverkar eller försvårar second opinion.
- Otydliga ansvarskedjor där ingen tar ansvar för beslut.
21–25: Psykiska och sociala vårdskador
- Stress, oro eller ångest på grund av bristande information eller ignorans.
- Känsla av att inte bli trodd eller tas på allvar.
- Förminskning eller skuldbeläggning av patientens upplevelse.
- Brist på stöd vid långvariga eller kroniska besvär.
- Att patienten inte får information om rätt till ersättning eller klagomål.
💡 Tips för användning:
- Kan presenteras med rubriker: “Medicinska skador – Processskador – System- och kommunikationsskador – Psykiska skador”
- Varje punkt kan ha en kort förklaring eller exempel på situation för att göra det mer konkret för patienter.
- Kan även användas som checklista: “Har detta hänt dig?” för att hjälpa patienter att identifiera möjliga vårdskador.
Har detta hänt dig?
Här är en utförlig lista på över 50 konkreta, direkt märkbara medicinska vårdskador som kan uppstå inom vården, utan förklaringar – bara själva skadan eller symptomet. Fokus på sådana som patienten kan känna, se eller märka direkt:
Direkta medicinska vårdskador (minst 50 exempel)
- Infektion
- Urinvägsinfektion
- Trycksår / liggsår
- Ben som växer i felställning
- Fallskada på sjukhus
- Felaktig frakturfixation
- Fördröjd läkning av sår
- Felaktig amputation
- Nervskada under operation
- Blödning efter operation
- Blodpropp (trombos)
- Lungemboli
- Pneumoni (sjukhusförvärvad)
- Felmedicinering (överdos)
- Felmedicinering (underdos)
- Allergisk reaktion mot läkemedel
- Tryckskada på hud vid felaktig positionering
- Förvärrad inflammation
- Sårinfektion
- Postoperativ abscess
- Blåmärken / hematom
- Felaktig stomi
- Utslag från läkemedel
- Brännskada (t.ex. vid behandling eller apparat)
- Felaktigt sydda sår / dehiscens
- Läckage från kirurgiskt ingrepp
- Skada på inre organ vid operation
- Korrigeringsskada vid protesoperation
- Felplacerad kateter
- Skador vid intubering (t.ex. strupskada)
- Tromboflebit
- Hjärtkomplikation vid felbehandling
- Stroke vid bristande övervakning
- Felplacerad ledprotes
- Felaktig kirurgisk fixation av dislokation
- Diskbråcksskada under behandling
- Ryggmärgsskada vid operation
- Felaktig pacemakerinstallation
- Fördröjd behandling av infektion
- Förvärrad diabetes p.g.a. fel behandling
- Ögoninfektion efter operation
- Hörselskada p.g.a. medicinsk procedur
- Skador på tänder / mun vid operation
- Skada på skelett / leder vid vård
- Postoperativ blödning som kräver reoperation
- Hudnekros (vävnadsdöd)
- Felaktig gipsning
- Felaktig skena / ortos
- Förvärrad artros efter fel behandling
- Felaktigt insatt IV (intravaskulär) linje som orsakar skada
- Felaktig blodtransfusion
- Elektrokardiologisk skada vid felbehandling
- Felaktig anestesi
- Andningssvårigheter p.g.a. fel intubering
- Blodtrycksskada p.g.a. fel medicinering
- Felaktig dränageinstallation
- Skada vid punktur (t.ex. ryggmärgsvätska)
- Övertrycksskada vid respiratorbehandling
- Förvärrad cancer p.g.a. sen diagnos
- Felaktig dos cytostatika
Det här är de konkreta, fysiskt märkbara skadorna som patienter ofta kan känna igen, observera eller diagnostiseras med direkt.
“Har detta hänt dig?”
- Infektioner och inflammationer
- Blödningar, hematom och postoperativa komplikationer
- Skador på ben, leder och skelett
- Skador på inre organ eller kirurgiska fel
- Hud- och vävnadsskador
- Skador relaterade till medicinering och infusioner
- Andnings- och hjärtkomplikationer
- Neurologiska skador
- Ögon, öron, mun och sinnesorgan
- Förvärrade kroniska sjukdomar p.g.a. fel behandling
1. Infektioner och inflammationer
- Urinvägsinfektion
- Sårinfektion
- Postoperativ abscess
- Pneumoni (lunginflammation)
- Sepsis
- Hudinfektion
- Infektion vid kateter
- Infektion vid dränage
- Ögoninfektion efter operation
- Öroninfektion
2. Blödningar, hematom och postoperativa komplikationer
- Postoperativ blödning
- Hematom (blåmärke inuti kroppen)
- Blödning vid punktur
- Blödning efter kejsarsnitt
- Blödning efter tandingrepp
- Blödning vid kärlkateter
- Blödning vid kirurgiskt ingrepp
- Blödning vid gipsning
- Blödning från sår
- Postoperativ vätskesamling
3. Skador på ben, leder och skelett
- Ben som växer i felställning
- Felaktig frakturfixation
- Felplacerad ledprotes
- Skada på leder vid operation
- Felaktig ortos / skena
- Felaktig gipsning
- Förvärrad artros
- Ryggskada vid vård
- Dislokation som inte åtgärdas korrekt
- Skada vid protesimplantat
4. Skador på inre organ eller kirurgiska fel
- Skada på inre organ vid operation
- Felaktig amputation
- Felaktig stomi
- Läckage från kirurgiskt ingrepp
- Felaktig pacemakerinstallation
- Skada vid intubering
- Skada vid laparoskopi
- Felplacerad kateter
- Felaktigt dränage
- Skada vid punktur (ryggmärgsvätska)
5. Hud- och vävnadsskador
- Trycksår / liggsår
- Hudnekros (vävnadsdöd)
- Brännskada vid behandling
- Sår dehiscens (sår som öppnar sig)
- Blåmärken vid vård
- Skador vid injektioner
- Skador vid infusion
- Skador vid tryck från utrustning
- Allergiskt utslag från medicin
- Injektion som orsakar vävnadsskada
6. Skador relaterade till medicinering och infusioner
- Fel dos läkemedel
- Överdosering
- Underdosering
- Fel blodtransfusion
- Felaktig cytostatikados
- Fel medicin till fel patient
- Felaktig injektion
- Skada från läkemedelsinteraktion
- Elektrolytrubbning p.g.a. fel infusion
- Läkemedelsallergi
7. Andnings- och hjärtkomplikationer
- Andningssvårigheter p.g.a. fel intubering
- Andningssvikt
- Lungemboli
- Hjärtinfarkt p.g.a. bristande övervakning
- Hjärtarytmi vid felbehandling
- Blodtrycksskada p.g.a. fel medicinering
- Fördröjd behandling av hjärtkomplikation
- Fel ventilatorinställning
- Respiratorassocierad lungskada
- Hypoxi / syrebrist
8. Neurologiska skador
- Nervskada under operation
- Ryggmärgsskada
- Stroke vid bristande övervakning
- Skada på perifera nerver
- Hemipares / förlamning p.g.a. vård
- Kognitiv försämring p.g.a. fel medicinering
- Postoperativ konfusion / delirium
- Skada vid epiduralbedövning
- Försämrad balans / fallrisk
- Krampanfall p.g.a. fel behandling
9. Ögon, öron, mun och sinnesorgan
- Ögoninfektion
- Synskada p.g.a. operation
- Hörselskada p.g.a. medicinsk procedur
- Skada på tänder vid operation
- Munskada vid intubering
- Skada på läppar / tunga vid vård
- Skada på näsa vid procedur
- Skada på öron vid kirurgi
- Ögonskada p.g.a. läkemedel
- Skada på balansorgan
10. Förvärrade kroniska sjukdomar p.g.a. fel behandling
- Förvärrad diabetes
- Förvärrad astma
- Förvärrad hjärtsvikt
- Förvärrad njursjukdom
- Förvärrad leversjukdom
- Fördröjd cancerdiagnos
- Försämrad reumatoid artrit
- Försämrad Parkinsons sjukdom
- Försämrad multipel skleros
- Försämrad kronisk smärta
Anmäl misstänkt vårdskada
- “Du fick urinvägsinfektion efter sjukhusvistelsen”,
💡 Syftet med den här sidan:
Att hjälpa dig känna igen situationer som kan räknas som vårdskador och förstå hur en skada blir en vårdskada, så att du kan göra en korrekt anmälan och få skälig ersättning.
anmäl fel i sjukvården