Anmäl en vårdskada

Varför ska man anmäla en vårdskada?

Genom att anmäla en vårdskada kan fel i vården uppmärksammas och åtgärdas. Det bidrar till lärande, ansvar och bättre patientsäkerhet.

Ingen vårdskada är för liten för att ignoreras. Varje anmälan är ett uttryck, ett bevis på civilkurage, ett moraliskt ansvar och ett nödvändigt tryck mot ett system som annars fortsätter som om ingenting hänt. När vi anmäler vårdskador synliggör vi problemen – och det blir omöjligt för ansvariga att blunda.

När vi dessutom kräver skälig ersättning visar vi att vårdskador inte är ”olyckor i marginalen”, utan verkliga konsekvenser som måste tas på allvar. Det tvingar systemet att agera, förbättra och förebygga.

Att anmäla är inte att klaga. Att anmäla är att ta ansvar – för sig själv, för andra patienter och för framtidens vård.

Patientinformation: Mål är att hjälpa dig känna igen situationer som kan räknas som vårdskador. Och att stödja dig med vägledning att förstå hur en skada blir en vårdskada, så att du kan göra en korrekt anmälan och få skälig ersättning.

✅ Det är dags att ersättningen på allvar speglar den skada och lidande som människor tvingas leva med.

Jobbar du i vården?

Vårdpersonal ser ofta det som andra inte ser. När fel och brister uppmärksammas och rapporteras kan de också åtgärdas.

Bättre arbetsvillkor för vårdpersonal är inte bara en personalfråga – det är en fråga om patientsäkerhet. Utan trygga arbetsförhållanden är det svårt att sätta patienten i centrum och minska risken för vårdskador.

Din erfarenhet är därför avgörande. Genom att rapportera och anmäla fel i vården kan problem synliggöras och förebyggas. Det stärker både arbetsmiljön för personalen och säkerheten för framtida patienter.

Vems ansvar är vårdskador?
Som vårdpersonal har du en skyldighet att rapportera och skriva avvikelser när något går fel. Det är din erfarenhet och observation som är central.

Ansvar för förebyggande åtgärder, utredning och uppföljning ligger hos ledningen. Genom att ta sitt ansvar kan de säkerställa att brister åtgärdas, vårdskador minimeras och arbetsmiljön förbättras.

Så ledningens ansvar är både att skydda dig och patienten. Det handlar om att ge dig de bästa förutsättningarna att utföra ditt arbete tryggt, säkert och med hög kvalitet.

Vanligaste vårdskadorna

De vanligaste vårdskadorna är trycksår, vårdrelaterade infektioner (till exempel urinvägsinfektioner), felmedicinering och fallolyckor. Dessa skador uppstår ofta på grund av försummelse eller brister i rutiner, men leder ändå till onödigt och omfattande lidande för patienter samt betydande ekonomiska förluster för vården och samhället.

Varför just dessa skador dominerar

Trycksår — uppstår när grundläggande förebyggande åtgärder inte följs, som lägesändring eller hudkontroller.
Vårdrelaterade infektioner — ofta kopplade till bristande hygienrutiner, kateteranvändning eller överbelastade vårdmiljöer.
Felmedicinering — kan bero på stress, otydliga ordinationer, bristande dubbelkontroller eller kommunikationsmissar.
Fallolyckor — drabbar främst äldre och sköra patienter när riskbedömningar eller förebyggande åtgärder saknas.

Samhällsperspektivet: Dessa skador är inte bara medicinska händelser utan systemfel som visar på brister i arbetsmiljö, organisation, kompetensförsörjning och ledning. De är ofta förutsägbara och möjliga att förebygga, vilket gör dem särskilt allvarliga ur ett etiskt och ekonomiskt perspektiv.

Alldeles för många drabbas av vårdskador

Var tionde patient som vårdas på sjukhus drabbas av en vårdskada. De flesta vårdskador blir aldrig anmälda. Ofta beror det på att du inte visste att du hade rätt till ersättning, eller att du aldrig fick någon förklaring på att det som hände faktiskt räknas som en vårdskada.

Å andra sidan har vårdpersonal – läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal – ett ansvar och en skyldighet att uppmärksamma dig på om något som inträffat kan vara en vårdskada. Tyvärr sker detta inte alltid.

Varför? Det kan handla om bristande rutiner, hög arbetsbelastning, okunskap eller en kultur där vissa skador betraktas som “normala” komplikationer istället för något som kan anmälas.

Från personligt skydd till samhällsnytta

När vårdskador tystnar fortsätter de att hända. Genom att anmäla det som gått fel skapar vi inte bara trygghet för oss själva, utan bygger en vård som lär sig, förbättras och faktiskt fungerar. Varje anmälan är ett steg mot en säkrare, mer mänsklig och ansvarstagande vård för hela samhället.

Att anmäla vårdskador är att skydda liv – ditt eget och allas i framtida vård. Det handlar om minst tre saker samtidigt: syftet, nyttan och det moraliska ansvaret.

Skyldighet och ansvar

Vårdgivaren har ett tydligt ansvar: att förhindra att liknande händelser inträffar igen, att informera patienter om vad som har hänt och vilka rättigheter de har, samt att rapportera både risker för vårdskador och händelser som har medfört – eller hade kunnat medföra – en vårdskada. Dessa händelser ska anmälas till IVO.

Varför anmälan gör skillnad

Nyttan av att anmäla vårdskador är enorm, både för den enskilda patienten, för personalens arbetsmiljö och för samhällets möjlighet att skapa en trygg och fungerande vård.

Att anmäla en vårdskada kan kännas som en stor och ibland skrämmande process. Många tvekar, osäkra på om skadan är ”tillräckligt allvarlig” eller om det ens spelar någon roll. Sanningen är att din anmälan är betydelsefull i flera lager – från din egen personliga trygghet ända upp till samhällsekonomiska besparingar. Här är de viktigaste aspekterna att förstå:

1. Först och främst hjälper du dig själv: Journalen är ditt skydd och din bevisning

Det allra första och mest grundläggande steget efter en vårdskada är att säkerställa att den dokumenteras korrekt i din journal. Att be om ett förtydligande eller en notering om händelsen är inte att ställa till besvär – det är att ta ansvar för din egen hälsa och dina rättigheter.

Journalen som ditt juridiska skydd: Oavsett om din skada är liten eller stor, är journalen din enda objektiva bevis. Den är den officiella berättelsen om din vård. Om du i framtiden får men av skadan, behöver kompletterande vård, eller vill ansöka om ersättning, är journalanteckningen grunden för din talan. Utan dokumentation blir din upplevelse bara ett ord mot någon annans.
Journalen som vårdpersonalens vägledning: En tydlig journalföring skyddar också vårdpersonalen. När informationen är korrekt och komplett kan de visa vad som gjorts, varför det gjorts och på vilken grund. För att kunna ge dig bra och säker vård behöver de dessutom ha relevant information – annars riskerar både bedömningar och beslut att bli fel.
För dig som patient säkerställer den kontinuitet – nästa läkare eller sjuksköterska som möter dig måste känna till hela din medicinska historia, inklusive eventuella komplikationer, för att kunna ge dig rätt vård.

2. Vårdskador är mångdimensionella

Vårdskador har flera orsaker och konsekvenser. En vårdskada är sällan en isolerad händelse. Dess konsekvenser sprider sig som ringar på vattnet och påverkar dig på flera plan. När du anmäler är det viktigt att se hela bilden:

Fysiska och psykiska konsekvenser: Det mest uppenbara är den rent fysiska smärtan eller funktionsnedsättningen. Men glöm inte de psykiska aspekterna. En vårdskada kan leda till ångest, sömnsvårigheter, depression och en stark oro eller misstro inför framtida vårdkontakter. Att anmäla är ett sätt att få denna psykiska påfrestning erkänd.
Kommunikativa aspekter: Bristande kommunikation är en av de vanligaste grundorsakerna till vårdskador. Kanske blev du inte lyssnad på, eller så gavs informationen på ett sätt som var svårt att förstå. Din anmälan kan belysa dessa brister i bemötande och informationsöverföring, vilket är minst lika viktigt som de rent medicinska misstagen.

3. Att se helheten ur ett samhällsperspektiv

Det är lätt att se en vårdskada som en konflikt mellan dig som patient och en enskild vårdgivare. Men den mest konstruktiva synen är att betrakta den som en process- och systemrelaterad händelse.

Inte bara en persons ”misstag”: Ofta är en skada resultatet av en kedja av händelser – otydliga rutiner, tidsbrist, hög arbetsbelastning eller bristfällig teknik. Den enskilda sjuksköterskan eller läkaren är sällan den enda orsaken, utan den sista länken i en lång kedja.
Men det är lika viktigt att vi alla förstår att individuella misstag sker också. Ibland är de så allvarliga att systemet inte får bli ett hinder för personligt ansvar. Skandaler inom sjukvården är inte bara material för journalister – de är bevis på det enorma lidande som drabbar människor och deras anhöriga. Ett sådant system bör vara djupt oroat, ta problemen på allvar och visa ett tydligt ansvar. Om systemet förblir tyst när en barnkardiolog upprepar samma misstag i åratal och inga lämpliga sanktioner följer, är det inte rimligt att vi som medborgare gör detsamma. Vi måste reagera.
Därför måste vi anmäla: Genom att anmäla skickar du en signal om att kedjan har brustit. Utan din anmälan förblir problemet osynligt och risken är stor att exakt samma sak händer nästa patient. Du blir en viktig pusselbit i det systematiska kvalitetsarbetet som gör vården säkrare för alla.

4. Din skyldighet som medborgare och skattebetalare

Här når vi kanske den viktigaste punkten: samhällsperspektivet. Vårdskador är inte bara en personlig tragedi – de är en enorm ekonomisk belastning.

Vårdskador kostar enormt mycket: Varje vårdskada leder till förlängda vårdtider, extra behandlingar, rehabilitering och i värsta fall livslångt stöd. Detta är kostnader som rör sig om miljarder kronor varje år.
Vi betalar alla för dem: Som medborgare och skattebetalare är det faktiskt vi som till slut står för notan. Pengar som skulle kunna användas till att utveckla vården, anställa mer personal eller förkorta vårdköerna går istället till att hantera konsekvenserna av undvikbara misstag.
Att anmäla är att vara en god samhällsmedborgare: Genom att anmäla en vårdskada bidrar du inte bara till din egen sak. Du agerar för att skydda andra från att drabbas av samma sak och du bidrar till en mer ansvarsfull och effektiv användning av våra gemensamma resurser. Det handlar ytterst om att förbättra systemet för oss alla, nu och i framtiden.

Sammanfattningsvis: Att anmäla en vårdskada är en handling med många syften. Det är en handling för din egen skull, för att säkra din vård och ditt juridiska skydd. Det är en handling för vårdens skull, för att peka på brister i system och processer. Och det är en handling för samhällets skull, för att minska onödigt lidande och slöseri med skattemedel. Din röst gör skillnad.

Exempel på vårdskada

Du fick urinvägsinfektion under sjukhusvistelsen.

Varför är det en vårdskada?
Urinvägsinfektionen kan ha orsakats av felaktig hantering av kateter, bristande hygien eller att vårdpersonalen inte följde rutiner för förebyggande åtgärder. Eftersom infektionen hade kunnat förebyggas med korrekt vård, räknas den som en vårdskada.
Vad innebär det för dig?
Du kan ha rätt till ersättning för smärta, extra behandling, förlorad arbetsinkomst och annan påverkan som infektionen har orsakat. Det viktiga är att skadan hade kunnat undvikas om vården fungerat som den ska.
Varför händer detta ofta?
Patienten får sällan information om att det finns möjlighet att anmäla. Vårdpersonalen kanske inte dokumenterar händelsen korrekt, förklarar inte varför infektionen uppstod eller vägrar erkänna att det rör sig om en vårdskada.Tyvärr händer det alltför ofta.

Vad är en vårdskada?

Det är viktigt att betona att vårdskador inte enbart avser direkta fysiska skador eller psykiskt lidande, utan även brister i vårdprocessen som kan orsaka onödigt lidande eller förvärra en redan uppkommen skada. Begreppet vårdskada omfattar både konkreta medicinska skador och organisatoriska eller försummade åtgärder.

För att förstå problematiken fullt ut behöver vi betrakta vårdskador ur olika perspektiv – patientens, personalens och samhällets – oavsett om orsakerna är medicinska, processrelaterade eller kommunikativa.

Direkta medicinska vårdskador

Felbedömning av sjukdom eller skada som leder till försenad behandling
Felaktig operation, kirurgiskt misstag
Felaktig användning av medicinsk utrustning eller teknik.
Missad diagnos (t.ex. röntgenresultat eller laboratorieresultat ignoreras)
Läkemedelsfel – fel dos, fel patient eller farliga kombinationer (interaktioner)
Infektioner som uppstår på grund av bristande hygien eller sterilitet och som kunde förebyggas.
Felaktig rehabilitering som försämrar resultat och patientens återhämtning
Skador vid förlossning (t.ex. bristningar som inte åtgärdas korrekt).

Process- eller dokumentationsrelaterade vårdskador och brister

Läkaren dokumenterar inte viktiga fynd i journalen.
Läkaren vägrar skicka patient på undersökning trots tydlig medicinsk indikation.
Läkaren ignorerar patientens egna rapporterade symtom
Vårdpersonal ignorerar patientens symtom eller berättelse.
Vårdpersonalen förminskar patientens besvär
Bristande information till patienten (t.ex. om risker, alternativ behandling)
Felaktig eller ofullständig journalföring
Felaktig eller sen dokumentation som leder till fördröjd vård.
Remisser försvinner eller skickas inte.
Bristande uppföljning av behandling eller provsvar.

Kommunikations- och systemrelaterade vårdskador

Patienten skickas runt mellan olika avdelningar utan tydligt ansvar.
Vårdpersonal motverkar eller försvårar second opinion
Otydliga ansvarskedjor där ingen tar ansvar för beslut.
Brist på samordning mellan specialistläkare eller mellan sjukhus.
Systemfel som leder till att behandling försenas (t.ex. IT-system, tidsbokningar)

Psykiska och psykosociala vårdskador

Stress, oro eller ångest på grund av bristande information eller ignorans.
Känsla av att inte bli trodd eller tas på allvar
Förminskning eller skuldbeläggning av patientens upplevelse
Brist på stöd vid långvariga eller kroniska besvär
Att patienten inte får information om rätt till ersättning eller klagomål.

Har något av detta hänt dig? Anmäl!

Vad räknas som en vårdskada?

Det är viktigt att vi tydligt skiljer vårdskador som är undvikbara från alla möjliga komplikationer som kan uppstå vid sjukdom eller behandling.

En vårdskada är en skada eller komplikation som kunde ha undvikits om vården hade följt korrekta rutiner, standarder och lagar. Det innebär att inte alla skador eller komplikationer räknas som vårdskador – vissa är en naturlig del av sjukdomsförloppet eller behandling och kan inte förebyggas.

Exempel:

Om du får en urinvägsinfektion på grund av att kateter tas inte bort i rimlig tid felaktig hantering av kateter eller bristande hygien, är det en vårdskada, eftersom infektionen kunde ha förebyggts. Urinvägsinfektion på grund av kateter är oftast en vårdskada om patienten inte hade andra allvarliga hälsoproblem och rutinerna inte följdes korrekt.
Om du däremot får en urinvägsinfektion trots att alla rutiner följts korrekt, är det en förväntad komplikation, inte en vårdskada.

När det kanske inte är en vårdskada:

Om patienten redan har svårt nedsatt immunförsvar, kroniska sjukdomar eller predisposition för urinvägsinfektion, och alla rutiner följts korrekt, kan infektionen betraktas som en icke-undvikbar komplikation.
Det är skillnad på naturlig risk/komplikation och undvikbar skada.

Alltså: Vi fokuserar på konkreta skador som är direkt märkbara och som hade kunnat undvikas om vården hade fungerat korrekt. Det är dessa skador som ger möjlighet till anmälan och ersättning.

Har du drabbats av en vårdskada?

Har detta hänt dig? Anmäl!

Här kommer en lista med 100 konkreta, direkt märkbara och undvikbara medicinska vårdskador, rangordnade i kategorier. Alla dessa är skador som hade kunnat förebyggas om vården hade följt korrekt rutiner och standarder.

Denna lista är endast exempel på vårdskador. Den är inte fullständig, men syftet är att uppmärksamma och belysa vilka skador som kan räknas som vårdskador – för att ingen ska kunna påstå att de är “normala” komplikationer utan något som borde förebyggas.

Kategorier:

Infektioner och inflammationer
Blödningar och postoperativa komplikationer
Skador på ben, leder och skelett
Skador på inre organ eller kirurgiska fel
Hud- och vävnadsskador
Skador relaterade till medicinering och infusioner
Andnings- och hjärtkomplikationer
Neurologiska skador
Skador på ögon, öron, mun och sinnesorgan
Förvärrade kroniska sjukdomar p.g.a. fel behandling

100 konkreta, undvikbara vårdskador

1. Infektioner och inflammationer

Urinvägsinfektion efter kateter
Blodförgiftning (sepsis) p.g.a. bristande hygien
Postoperativ sårinfektion
Sårabscess efter operation
Pneumoni på sjukhus (sjukhusförvärvad)
Infektion vid dränage
Infektion vid injektion
Infektion i central venkateter
Hudinfektion efter behandling
Ögoninfektion efter operation
Öroninfektion relaterad till sjukhusvård
Infektion i operationsområde
Infektion vid stomiprodukt
Inflammation i led efter kirurgiskt ingrepp
Bakteriell meningit efter medicinsk procedur

2. Blödningar och postoperativa komplikationer

Onormal blödning kan vara en vårdskada när den är oväntad, undvikbar eller uppstår på grund av bristande teknik, felaktiga beslut, otillräcklig övervakning eller brister i rutiner. I situationer där blödning normalt inte ska förekomma, eller där den inte upptäcks och hanteras i tid, kan det klassas som en vårdskada eftersom patienten utsätts för onödigt lidande, risk eller komplikationer.

Oväntad blödning under operation: När blödning uppstår i ett ingrepp där det normalt inte ska ske, eller där den beror på felaktig teknik eller bristande kontroll.
Onormalt stor blödning vid knäprotesoperation eller annan ortopedisk kirurgi: Om blödningen är större än förväntat, beror på tekniskt fel eller leder till exempelvis blodtransfusion som hade kunnat undvikas.
Hematom efter operation: Större hematom som uppstår på grund av bristande hemostas, felaktig suturering eller otillräcklig postoperativ kontroll.
Blödning vid punktur eller venprov: Om blödningen är kraftig, långvarig eller beror på felaktig teknik eller bristande kompression.
Blödning efter kejsarsnitt: När blödningen överstiger normal postpartumblödning och beror på brister i kirurgi, övervakning eller åtgärder.
Blödning efter tandingrepp: Om blödningen är onormalt kraftig och beror på felaktig teknik, bristande information eller utebliven kontroll av kriskfaktorer.
Blödning vid kateterisering (t.ex. urinvägskateter): När blödningen orsakas av felaktig införingsteknik eller bristande försiktighet.
Blödning från sutur som öppnar sig: Om suturen släpper på grund av felaktig teknik, materialval eller otillräcklig fixering.
Blödning vid gipsning: Till exempel om gips läggs för hårt och orsakar kärlskada eller tryckskada som leder till blödning.
Vätskeansamling eller blödning som inte upptäcks i tid postoperativt: Fördröjd kontroll eller utebliven övervakning som gör att blödning utvecklas till hematom, infektion eller cirkulationspåverkan.

3. Skador på ben, leder och skelett

Felaktigt läkt ben efter fraktur/felställning/ malunion
Felplacerad ledprotes
Felaktig frakturfixation
Dislokation som inte åtgärdas korrekt
Skada på skelett vid operation
Felaktig gipsning
Felaktig skena / ortos
Förvärrad artros p.g.a. fel behandling
Skada på ligament vid vård
Benförlust eller nekros efter operation
Felaktig korrigering av knäprotes
Felaktig korrigering av höftprotes
Skada på axelled vid behandling
Skada på handled efter fel fixation
Skada på fotled vid gipsning

4. Skador på inre organ eller kirurgiska fel

Skada på inre organ vid operation
Felaktig amputation
Felaktig stomi
Läckage från kirurgiskt ingrepp
Skada på tarm vid operation
Skada på urinblåsa vid operation
Skada på njure vid kirurgi
Felaktigt placerad kateter
Skada vid laparoskopi
Skada vid intubering
Felaktig pacemakerinstallation
Felaktig dränageinstallation
Skada vid punktur
Skada vid endoskopi
Försämrad organfunktion p.g.a. fel kirurgisk teknik

5. Hud- och vävnadsskador

Trycksår / liggsår
Hudnekros (vävnadsdöd)
Brännskada vid behandling
Sårdehiscens (sår som öppnar sig)
Blåmärken vid vård
Skada vid injektion
Skada vid infusion
Skada p.g.a. tryck från utrustning
Allergiskt utslag p.g.a. medicin eller material
Skada vid kirurgiskt dränage

6. Skador relaterade till medicinering och infusioner

Fel dos läkemedel
Överdosering
Underdosering
Fel blodtransfusion
Felaktig cytostatikados
Fel läkemedel till fel patient
Felaktig injektion
Skada från läkemedelsinteraktion
Elektrolytrubbning p.g.a. fel infusion
Läkemedelsallergi som kunde förebyggts

7. Andnings- och hjärtkomplikationer

Andningssvårigheter p.g.a. fel intubering
Andningssvikt p.g.a. fel ventilatorinställning
Lungemboli som kunde förebyggts
Hjärtinfarkt p.g.a. bristande övervakning
Hjärtarytmi p.g.a. fel medicinering
Blodtrycksskada p.g.a. fel behandling
Hypoxi / syrebrist
Respiratorassocierad lungskada
Felaktig ventilatorinställning
Fördröjd behandling av hjärtkomplikation

8. Neurologiska skador

Nervskada under operation
Ryggmärgsskada
Stroke p.g.a. bristande övervakning
Skada på perifera nerver
Hemipares / förlamning p.g.a. vård
Postoperativ konfusion / delirium
Krampanfall p.g.a. fel behandling

9. Skador på ögon, öron, mun och sinnesorgan

Ögoninfektion
Synskada p.g.a. operation
Hörselskada p.g.a. medicinsk procedur
Skada på tänder vid operation
Skada på mun eller läppar vid intubering

10. Förvärrade kroniska sjukdomar p.g.a. fel behandling

Förvärrad diabetes p.g.a. fel behandling
Försämrad hjärtsvikt p.g.a. fel medicinering
Fördröjd cancerdiagnos p.g.a. bristande rutiner

De flesta av dessa skador kunde ha undvikits om vården följt korrekt rutiner och standarder.

Förlossningsskador

Förlossningsskador och långvariga besvär har länge betraktats som normala inom vården. Har detta hänt dig?

Förlossningsvård har i princip låg dödlighet i Sverige, men det förekommer ofta andra typer av skador:

Fysiska förlossningsskador

Allvarliga skador i samband med vaginal förlossning (t.ex. större bristningar som påverkar analmusklerna) förekommer hos ungefär 4–5 % av födande kvinnor i Sverige.
Dessa “anal sphincter injuries” (OASI) är bland de mest allvarliga fysiska skadorna vid förlossning.
Mindre grad 2-bristningar (som inte involverar analmusklerna) är mycket vanligare – upp emot runt hälften av alla vaginala förlossningar – men de räknas inte alltid som vårdskador utan som vanliga förlossningskomplikationer.

Skadeanmälningar relaterade till förlossning

En relevant forskningsrapport använde ersättningskrav till försäkringsbolaget LÖF som ett mått på vårdskador i samband med förlossning:

I Sverige mellan 2000–2016 fanns totalt 1 754 869 födslar, och 4 488 anmälningar om maternella skador i samband med förlossning en del bedömdes som vårdskada.

Siffror att ha med sig

Typ av händelse	Cirka andel / antal
Allvarliga förlossningsskador (anal sfinkter)	~4–5 % av vaginala födslar
Anmälda maternella skador (över nationell period)	~4 488 fall på 1.75M födslar (~0,25 %)
Ersatta vårdskador vid förlossning	~1 637 fall på 1.75M födslar (~0,09 %)

👉 Observera att:

“Förlossningsskada” inte alltid betyder vårdskada – många skador är en del av den naturliga förlossningsprocessen.
Vårdskada definieras som skada som hade kunnat undvikas med korrekt vård; detta är ett striktare mått och därför lägre än total skaderisk.
Patientförsäkringsdata (LÖF) omfattar bara fall där patienten anmält skadan för ersättning, vilket betyder att antalet talar om identifierade/skattade fall, inte alla skador i verkligheten.

Enligt Karolinska Institutet gäller att ”de allra flesta kvinnor får någon form av skada i underlivet vid förlossning, men för vissa blir problemen långvariga eller bestående.” Trots detta har förlossningsskador länge bagatelliserats inom vården. Som KI själva konstaterar har dessa besvär alltför ofta betraktats som något normalt – något kvinnor förväntas acceptera som en del av att föda barn.

Samtidigt ökar antalet anmälningar om vårdskador. Ändå förklaras många skador aldrig ordentligt, utreds inte fullt ut och accepteras i praktiken som ”förväntade komplikationer”, snarare än som möjliga vårdskador. Det leder till att ansvar uteblir och att lärdomar inte tas tillvara.

LÖF och minskade ersättningsnivåer

Utvecklingen inom patientförsäkringen visar också en oroande trend. Enligt LÖF har ersättningsnivåerna minskat, trots att vården påstås ha blivit bättre. År 2019 var den genomsnittliga ersättningen cirka 85 200 kronor per ärende, medan den under 2024 har sjunkit till omkring 75 000 kronor – en minskning på runt 10 000 kronor per fall.

❌ Sammantaget ger detta en motsägelsefull bild: samtidigt som vården beskriver sig som mer säker och mer kvalitetsstyrd, visar både ersättningsstatistik och bristande rapportering att förlossningsskador fortfarande underrapporteras kraftigt. Kvalitetsregistren fångar endast en liten del av de faktiska skadorna, och många kvinnor lämnas utan erkännande, förklaring eller upprättelse.

LÄS MER: En gemensam kamp för en säker förlossningsvård är avgörande för att bryta normaliseringen av förlossningsskador.

Det är dags för en gemensam kamp för en säker vård och för ersättningar som verkligen speglar skadans konsekvenser och omfattning. Det är dags att ersättningen på allvar speglar den skada som människor tvingas leva med.

Syftet med vår kampanj

Vår kamp handlar inte bara om att informera patienter. Den handlar om att bygga ett vårdsystem som fungerar – där patienter är trygga, vårdpersonal mår bra, lagarna är tydliga, ansvar ska tas och skattepengarna används på bästa sätt. Vi förtjänar vård vi kan lita på, och nu är det dags att vi alla tar vårt ansvar.

Syftet med den här sidan och vår kampanj går längre än bara information till patienter. Vi vill skapa verklig förändring i vården – för patienter, vårdpersonal och hela samhället, och det gör vi genom flera konkreta mål:

Ökad patientsäkerhet – Genom att sprida kunskap om vad som är vårdskador och hur de kan undvikas vill vi ge patienter bättre möjlighet att känna igen risker och agera. Detta leder till färre misstag, snabbare upptäckt av problem och tryggare vård. Om en skada inte upptäcks kan den ofta orsaka ytterligare skador och nya problem.
Minskad stress och bättre arbetsvillkor för vårdpersonal – När rutiner blir tydliga, ansvarskedjor fungerar och patienter är informerade minskar konflikter, dubbelarbete och osäkerhet. Det frigör tid och energi, vilket förbättrar arbetsmiljön för läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal.
Bättre vård i praktiken – Genom att kombinera ökad patientsäkerhet med bättre arbetsförhållanden skapas en vårdmiljö där vården fungerar som den ska, misstag kan förebyggas och fler patienter får korrekt, trygg och snabb behandling.
Rättvis fördelning av resurser – Vår kamp gäller också hela samhället: vården finansieras med skattepengar, och pengarna finns. Problemet är att resurser ofta felanvänds eller felprioriteras, vilket leder till brist på personal, högt tryck och undvikbara vårdskador. Genom att påverka system och rutiner vill vi se till att varje krona används där den gör mest nytta – för både patienter och personal.

Varje vårdskada som inte anmäls försvinner i tystnaden. Varje vårdskada som anmäls skapar tryck. När tusentals patienter gör sina röster hörda blir det omöjligt att ignorera. Och när vi kräver skälig ersättning tvingar vi systemet att ta både skadan och människan på allvar.

Moment 22