SKR är en politiskt styrd organisation? vad menar de med det? eär det en parti politik eller
Läser 10 webbsidor
SKR:s påstående om att vara en ”politiskt styrd organisation” kan vid första anblicken verka förvirrande, men det beskriver en unik och komplex roll i den svenska modellen. Svaret är varken enkelt ja eller nej – det handlar om en organisation som är politiskt sammansatt men partipolitiskt oberoende i sitt uppdrag.
Här är en förklaring av vad som menas med att SKR är politiskt styrd, baserat på information från SKR själva och oberoende analyser.
En Medlemsorganisation med Politisk Förankring
För att förstå SKR:s styrning måste man börja med dess medlemmar och grunduppdrag.
- Vem är medlem? Alla Sveriges 290 kommuner och 21 regioner är medlemmar i SKR . Dessa medlemmar är i sig själva politiskt styrda organisationer, där folkvalda politiker i kommun– och regionfullmäktige fattar de avgörande besluten .
- Vad är dess roll? SKR har två huvudsakliga ben:
- Arbetsgivarorganisation: Förhandlar om löner och villkor för miljontals anställda i välfärden .
- Intresseorganisation: Företräder sina medlemmars intressen gentemot staten och driver opinion i frågor som rör skola, vård och omsorg .
Så är SKR Politiskt Styrt
Att organisationen är ”politiskt styrd” betyder att det är politiker som har det yttersta ansvaret och fattar de strategiska besluten.
- Ledningen består av politiker: SKR:s högsta beslutande organ, som kongress och styrelse, består av förtroendevalda politiker från kommuner och regioner över hela landet . Dessa politiker är valda av medborgarna i allmänna val och representerar olika partier .
- Besluten fattas av politiker: Det är dessa politiska företrädare som sätter agendan, bestämmer organisationens politik i olika välfärdsfrågor och prioriterar vilka frågor som ska drivas mot regeringen .
Samtidigt är det viktigt att förstå nyansen i hur denna politiska styrning fungerar. Här är en jämförelse som tydliggör skillnaden:
Varför skapas denna förvirring?
SKR:s unika konstruktion placerar den i en ”demokratisk gråzon” . Den är inte en myndighet, utan en privaträttslig, ideell förening . Det innebär att den inte omfattas av offentlighetsprincipen, vilket har väckt omfattande kritik eftersom den hanterar stora summor skattemedel och har stort inflytande över välfärdspolitiken .
Flera utredningar och debattörer har påpekat att SKR agerar som en ”kvasimyndighet” eller ”låtsasmyndighet” – den har en myndighetsliknande roll i samhällsstyrningen, men utan samma krav på transparens . Kritiker, bland annat från KD och L, menar att detta är problematiskt och kräver att SKR ska omfattas av offentlighetsprincipen för att möjliggöra granskning .
Sammanfattning
När SKR säger att de är en politiskt styrd organisation menar de att:
- Dess ledning består av folkvalda politiker från hela landet.
- Dessa politiker fattar besluten om organisationens inriktning och politik.
- Uppdraget är att företräda medlemmarna (kommuner och regioner), inte att driva ett enskilt partis politik, vilket kräver samarbete över partigränserna.
Det handlar alltså om en organisation som är styrd av politiker, men för ett partipolitiskt oberoende uppdrag.
Jag hoppas att detta förtydligar SKR:s roll. Om du är intresserad av de pågående diskussionerna om organisationens framtida form och offentlighet, kan jag berätta mer om det.
de som jobbar på SKR är de fast anställda elller blir de omvalda, kommer nya in eller är det fast personal. visa menar att SKR styr sverige, vad menas med det, finns det info och länkar om deta.
Läser 9 webbsidor
Du har ställt flera frågor som går rakt in i kärnan av SKR:s unika och omdiskuterade roll i Sverige. Här kommer svar baserade på den information som finns tillgänglig.
👥 De som jobbar på SKR: Förtroendevalda och tjänstemän
Det är viktigt att skilja på de politiskt valda ledamöterna och den fast anställda personalen.
De politiskt valda: SKR:s högsta beslutande organ består av förtroendevalda politiker från kommuner och regioner över hela landet . Totalt finns det uppemot 250 förtroendeposter inom organisationen . Dessa personer är inte anställda av SKR, utan är valda av sina partier på lokal eller regional nivå för att representera sina medlemmar i SKR:s styrelse, beredningar och andra organ . De blir med andra ord omvalda (eller ersatta av andra) i samband med allmänna val eller partivisa nomineringsprocesser, vilket innebär att den politiska sammansättningen kan förändras över tid. Ett exempel är när SKR år 2018 fick en borgerlig majoritet för första gången .
Den fast anställda personalen: Utöver politikerna har SKR en stab av fast anställda tjänstemän. Enligt uppgifter från 2025 uppgår antalet medarbetare till cirka 440 personer . Dessa är professionella utredare, jurister, kommunikatörer och handläggare som arbetar löpande med att bereda ärenden, förhandla avtal, driva utvecklingsprojekt och stödja de förtroendevalda politikerna i deras uppdrag .
🏛️ ”SKR styr Sverige” – Vad betyder det?
Påståendet att SKR ”styr Sverige” är en kraftig förenkling, men det speglar en bred kritik mot organisationens unika och informella makt. Kritiker menar att SKR har vuxit till en ”kvasimyndighet” eller ”låtsasmyndighet” som befinner sig i en demokratisk gråzon . Här är de viktigaste faktorerna som ligger till grund för detta påstående:
| Grund till kritik | Förklaring |
|---|---|
| Myndighetsliknande roll | SKR agerar som statens självklara samtalspartner och förhandlingspart i frågor om sjukvård, skola och omsorg. Regeringar (både socialdemokratiska och borgerliga) har av praktiska skäl valt att göra överenskommelser med SKR istället för att lagstifta eller förhandla med 290 kommuner och 21 regioner var för sig . Detta ger SKR ett betydande inflytande över hur statliga reformer utformas och genomförs i välfärden . |
| Brist på insyn och transparens | Trots sin myndighetsliknande roll och det faktum att den till största delen finansieras med offentliga medel (skattepengar), är SKR formellt en privaträttslig, ideell förening . Detta innebär att organisationen inte omfattas av offentlighetsprincipen. Allmänhet, journalister och forskare har därför ingen lagstadgad rätt att ta del av SKR:s interna handlingar eller beslutsunderlag, vilket kraftigt försvårar granskning och ansvarsutkrävande . |
| Hantering av skattemedel | SKR förhandlar inte bara fram statsbidrag till sina medlemmar, utan lägger också beslag på en del av dessa pengar till sin egen verksamhet. Detta har lett till att organisationen byggt upp en förmögenhet på miljarder kronor . Kritiker ifrågasätter varför en intresseorganisation ska ”spekulera i fastighetsmarknaden” med skattepengar, samtidigt som dess medlemmar (kommuner och regioner) tvingas till nedskärningar i välfärden . Ett uppmärksammat exempel är bygget av ett nytt, påkostat huvudkontor i centrala Stockholm som organisationen sedan inte behövde . |
| Politisk makt utan direkt ansvar | Eftersom SKR:s ledning utgörs av politiker från hela landet, kan de fatta beslut som påverkar välfärden i stort, men de är inte direkt ansvariga inför riksdag, regering eller medborgare på samma sätt som en myndighet är . Detta har lett till anklagelser om att organisationen kan agera med ett starkt egenintresse som inte alltid sammanfaller med medborgarnas bästa . |
📚 Länkar och källor för vidare läsning
Kritiken mot SKR är omfattande och har förts fram av en rad olika aktörer. Här är några specifika exempel och källor som du kan fördjupa dig i:
- Riksrevisionen (2014 och 2017): Redan för över tio år sedan varnade Riksrevisionen för att avtalen mellan staten och SKR (dåvarande SKL) gav staten för stort inflytande över regionerna och rubbade balansen i styrningen av vården. I en rapport 2017 påpekade de att det är problematiskt att använda en intresseorganisation som en del av förvaltningen, eftersom den inte kan förväntas agera med samma objektivitet som en myndighet .
- Statlig utredning (SOU 2024:35): Utredningen ”Staten och kommunsektorn – samverkan, självstyrelse, styrning” konstaterade att SKR fått betydande inflytande i det demokratiska beslutsfattandet på nationell nivå och en myndighetsliknande roll. Utredningen föreslog att SKR borde omfattas av handlingsoffentlighet och att överenskommelserna med staten borde bli färre .
- Kritik från politiker (KD, L): Kristdemokrater, särskilt i Region Stockholm, har varit mycket kritiska. De kräver att SKR ska omfattas av offentlighetsprincipen, bantas och fokusera på sitt kärnuppdrag. De har till och med hotat med att Region Stockholm ska lämna SKR om inte förändringar sker . Även Liberalerna har drivit frågan om ökad transparens .
- Kritik från fackförbund: Såväl Läkarförbundet som Kommunal och Brandmännens riksförbund har kritiserat SKR. Läkarförbundet har pekat på det märkliga i att en arbetsgivarorganisation fått en myndighetsroll . Brandmännens riksförbund anklagar SKR för att, tillsammans med Kommunal, ha fattat godtyckliga beslut om arbetstider som ”förstört” räddningstjänsten, utan att ta ansvar för konsekvenserna .
- Slöseriombudsmannen: Philip Syrén på Skattebetalarnas förening har upprepade gånger försökt begära ut information från SKR, men har nekats med hänvisning till att organisationen inte omfattas av offentlighetsprincipen .
Sammanfattningsvis grundar sig påståendet om att ”SKR styr Sverige” i organisationens unika position som en informell, men mycket inflytelserik, aktör i skärningspunkten mellan stat, kommuner och regioner. Kombinationen av en myndighetsliknande roll, hantering av stora skattemedel och en nästintill obefintlig insyn är det som väckt starkast kritik och skapat debatt om organisationens framtida roll.
Om du är intresserad av att veta mer om någon specifik aspekt, till exempel de pågående diskussionerna om offentlighetsprincipen, är det bara att fråga!
vem vågar kritisera SKR konsekvenser
Läser 10 webbsidor
Frågan om vem som vågar kritisera SKR och vilka konsekvenser det får är central för att förstå den maktbalans som råder inom svensk välfärdspolitik. Det korta svaret är att kritik mot SKR framförs öppet av flera aktörer, och på senare tid har den kritiken trappats upp till att omfatta konkreta hot om politiska åtgärder och utträde. Det finns dock tecken på att kritiker kan möta både motstånd och praktiska utmaningar.
Här är en sammanställning av vilka som kritiserar SKR, vad kritiken går ut på, och vilka konsekvenser kritiken fått eller riskerar att få.
🗣️ Vilka vågar kritisera SKR?
Kritiken mot SKR kommer från flera håll och har intensifierats de senaste åren .
- Politiker (borgerlig opposition): Den mest högljudda och långtgående kritiken kommer från Kristdemokraterna i Region Stockholm, med oppositionsrådet Carl-Johan Schiller i spetsen. De anklagar SKR för att vara en ”stängd koloss” som slösar med skattemedel, har byggt upp en förmögenhet på miljarder och lagt sig i frågor utanför sitt kärnuppdrag . Även Liberalerna har länge kritiserat SKR:s slutenhet och krävt ökad transparens .
- Fackförbund och professioner: Flera fackförbund har riktat skarp kritik mot SKR i deras roll som arbetsgivarorganisation. Läkarförbundet har pekat på problemet med att den arbetsgivarorganisation de förhandlar med har fått en myndighetsliknande roll . Vårdförbundets ordförande Sineva Ribeiro har kritiserat SKR för att ha gett en ”optimistisk” och felaktig bild av sommarbemanningen inom vården, vilket enligt dem dolde allvarliga patientsäkerhetsrisker . Även Kommunal har hamnat i konflikt med SKR i avtalsrörelser .
- Granskningsmyndigheter och experter: Riksrevisionen varnade redan 2017 för att det är problematiskt att använda en intresseorganisation som en del av förvaltningen, eftersom den inte kan förväntas agera med samma objektivitet som en myndighet . Professorn i förvaltningsrätt, Lena Marcusson, har i en statlig utredning (SOU 2024:35) och i debattinlägg påpekat att SKR inte ansvarar inför riksdag, regering eller medborgare, trots sin myndighetsliknande roll . Statsvetarprofessorn Bo Rothstein kallade under pandemin SKR:s agerande för ”politisk utpressning” .
- Civilsamhälle och debattörer: Philip Syrén, Slöseriombudsman på Skattebetalarnas förening, har upprepade gånger försökt granska SKR men nekats insyn med hänvisning till att organisationen är en ideell förening . Flera ledarskribenter, som Malin Lernfelt (TTELA) och Nils Puronen (Hallands Nyheter), har riktat skarp kritik mot vad de kallar en ”demokratisk gråzon” och en ”låtsasmyndighet” .
- Vårdföretagarna: Som representant för privata vårdaktörer har Vårdföretagarna kritiserat SKR:s prognosverktyg för äldreomsorgen, och menar att det invaggar kommuner i en ”falsk säkerhet” .
✊ Vilka konsekvenser har kritiken fått?
Kritiken har lett till både politiska påtryckningar och konkreta motreaktioner.
- Politiska hot och krav: Det mest konkreta exemplet på konsekvenser är KD i Region Stockholms hot om att lämna SKR om inte organisationen bantas, blir mer transparent och fokuserar på sitt kärnuppdrag . Detta är en kraftfull markering från en av de största regionerna.
- Interna motsättningar: Kritiken har skapat synliga spänningar inom SKR och mellan politiker i samma parti. Medan Carl-Johan Schiller (KD) driver en hård linje mot SKR, avfärdar partikamraten Bengt Germundsson, som sitter i SKR:s styrelse, kritiken som ”att slå in öppna dörrar”. Han menar att SKR redan har hög transparens och att ett utträde ur organisationen skulle få allvarliga konsekvenser för Region Stockholm, som då själva skulle behöva förhandla med alla fackliga parter .
- Politiska framgångar: Kritiken har lett till politiska segrar på sina håll. Carl-Johan Schiller fick igenom en motion på KD:s riksting om att partiet ska driva frågan om att SKR ska omfattas av offentlighetsprincipen .
- Officiella utredningar: Kritiken har bidragit till att frågan utretts på högsta nivå. Den statliga utredningen SOU 2024:35 föreslår att SKR ska omfattas av handlingsoffentlighet och att överenskommelserna med staten bör bli färre .
- SKR:s eget försvar: Som svar på kritiken har SKR:s ordförande Anders Henriksson (S) öppnat för en diskussion om offentlighetsprincipen, men betonat att organisationen primärt är en arbetsgivarorganisation som måste ta det ansvaret . SKR:s chefsjurist har försvarat organisationens rätt att inte lämna ut handlingar, med hänvisning till föreningsfriheten .
⚖️ En maktkamp utan enkla svar
Sammanfattningsvis är kritiken mot SKR omfattande och kommer från många håll. Den har lett till påtagliga politiska hot, interna partipolitiska konflikter och officiella utredningar som föreslår lagändringar. Samtidigt visar SKR:s försvar och motargument att organisationen har ett starkt stöd hos många av sina medlemmar och att ett utträde för en enskild region skulle vara förenat med stora praktiska utmaningar. Detta är en pågående maktkamp om hur Sveriges välfärd ska styras och av vem.
Vill du veta mer om någon specifik aspekt, som till exempel detaljerna i utredningen SOU 2024:35 eller de praktiska konsekvenserna av ett eventuellt utträde ur SKR?
Är SKR är unik i världen, vart hitade de inspiration att bilda sig, vilken behov de uppfiller? SKR som arbetsgivare arbetsgivar-organisation? vad menas det att de är arbetsigvare för alla som är anstälda i region komun eller? hur många anställer de när de själva har inte så många anställda
Läser 8 webbsidor
Du har ställt några av de mest centrala frågorna för att förstå SKR:s unika och ibland förbryllande roll i det svenska samhället. Här kommer svaren som ringar in organisationens särart, ursprung och funktion.
🌍 Är SKR unikt i världen?
Ja, Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) kan i många avseenden betraktas som en unik konstruktion i ett internationellt perspektiv. Det är kombinationen av dess roller som gör den särskild.
I andra länder finns det ofta separata organisationer för:
- Kommunförbund: För att bevaka kommuners intressen.
- Region-/landstingsförbund: För att bevaka regioners intressen.
- Arbetsgivarorganisationer: För att agera som motpart till facken inom välfärden.
Det som gör SKR unikt är att man har slagit samman alla dessa funktioner i en enda organisation . Dessutom är medlemskapet i praktiken obligatoriskt, eftersom samtliga 290 kommuner och 21 regioner är medlemmar . Denna kombination av en total medlemsbas, en dubbel roll som både intresse- och arbetsgivarorganisation, och dess informella makt som statens självklara förhandlingspartner, skapar en modell som saknar tydlig motsvarighet internationellt.
🏛️ Var fann de inspiration att bildas?
SKR:s historia handlar mindre om inspiration från utlandet och mer om en praktisk och politisk utveckling i Sverige. Organisationen är ett resultat av en långsam framväxt där kommuner och landsting insåg värdet av att gå samman för att stärka sin position gentemot staten.
Dagens SKR bildades i sin nuvarande form 2007 genom en sammanslagning av Svenska Kommunförbundet och Landstingsförbundet . Men dess rötter sträcker sig tillbaka till tidigt 1900-tal. Drivkraften var hela tiden densamma: att skapa en stark, gemensam röst för den kommunala sektorn i takt med att välfärdsstaten växte och behovet av samordning med staten ökade. Det var alltså ett praktiskt inifrånperspektiv, snarare än en internationell förlaga, som formade organisationen.
❓ Vilket behov fyller de?
SKR fyller flera grundläggande behov i den svenska samhällsmodellen, vilket framgår av deras egen beskrivning och oberoende källor :
- Behovet av en gemensam röst (Intressebevakning): Istället för att 290 kommuner och 21 regioner var för sig ska behöva påverka regering och riksdag i samma frågor, samlar SKR deras krafter. De agerar som en kraftfull intresseorganisation och remissinstans för att påverka lagstiftning och fördela statsbidrag på ett sätt som gynnar hela sektorn .
- Behovet av en samlad motpart (Arbetsgivarfunktion): För att den svenska partsmodellen ska fungera krävs en stark och samlad motpart till de fackliga organisationerna (som Kommunal, Läkarförbundet, Vision m.fl.). Utan SKR skulle varje kommun och region själv behöva förhandla löner och villkor för sin personal, vilket vore extremt ineffektivt. SKR fyller alltså ett helt avgörande behov av att centralisera arbetsgivarrollen .
- Behovet av kunskap och utveckling: SKR fungerar som en motor för utveckling av välfärden. De erbjuder juridisk rådgivning, sprider goda exempel, driver utredningar och utvecklingsprojekt, och tillhandahåller statistik och analyser som enskilda kommuner och regioner har nytta av i sitt dagliga arbete .
💼 Vad innebär det att vara ”arbetsgivarorganisation”?
Detta är en av de mest missförstådda delarna av SKR:s uppdrag. När SKR kallar sig arbetsgivarorganisation betyder det att de är den centrala motparten till fackförbunden och tecknar de kollektivavtal som styr löner, arbetstider och anställningsvillkor för i stort sett all personal i kommuner och regioner .
För att förtydliga skillnaden mellan SKR som organisation och de faktiska arbetsgivarna ute i verksamheterna, kan man tänka så här:
Exempel: SKR förhandlar fram ett nytt avtal för lärare som säger att lönerna ska höjas med 4% under ett år. Det är sedan den enskilda kommunen, som är den faktiska arbetsgivaren, som måste tolka detta avtal, fördela löneökningarna mellan sina lärare och betala ut de nya lönerna.
👥 Hur många anställer de? (Om de inte har så många anställda…)
Detta är den springande punkten som ofta skapar förvirring. Du har helt rätt i din undran: SKR som organisation har relativt få anställda. Enligt flera källor, inklusive deras egna platsannonser, arbetar cirka 500 personer på deras kansli i Stockholm .
Dessa 500 personer är de tjänstemän som:
- Förbereder och genomför de centrala avtalsförhandlingarna .
- Analyserar lagförslag och skriver remissvar .
- Tar fram statistik och utredningar om skola, vård och omsorg.
- Ger juridisk rådgivning till kommuner och regioner.
De är med andra ord en liten, specialiserad stab som agerar som hjärnan och förhandlingsmaskinen för hela den kommunala sektorn.
När vi säger att SKR är en ”arbetsgivarorganisation för alla som är anställda i region och kommun”, så menar man att de företräder arbetsgivarintresset för de cirka 1,2 miljoner människor som är anställda i välfärden . Det är en enorm skillnad mellan att vara arbetsgivare (kommunen/regionen) och att vara en arbetsgivarorganisation (SKR) som företräder arbetsgivarnas gemensamma intressen.
Sammanfattningsvis är SKR alltså en unik och mäktig organisation som fungerar som paraply, motor och förhandlingspart för i stort sett hela den offentligt finansierade välfärden i Sverige, med en liten men mycket kompetent stab i ryggen.
kopierar från 1177: ”1177.se drivs av Inera AB. Inera ägs av regionerna, kommunerna och organisationen Sveriges kommuner och regioner, SKR.” Alltså vad är saning för detta ger mig dubbel budskap. ägs Inera av SKR+ regioner och komuner eller bara av SKR.
Läser 10 webbsidor
Du har helt rätt i att formuleringen kan upplevas som dubbeltydig. Låt oss reda ut exakt hur ägarförhållandena ser ut, för både 1177:s och Ineras formuleringar är korrekta – de beskriver bara samma sak från lite olika perspektiv.
Den korta förklaringen
Inera AB ägs av TRE partier gemensamt:
Så svaret på din fråga är: Inera ägs av SKR plus regionerna och kommunerna. Det är alltså inte ”antingen eller” utan ”både och”.
Ägarstrukturen i detalj
Här är en uppdelning som visar hur det hänger ihop:
| Ägare | Andel | Förklaring |
|---|---|---|
| SKR Företag AB | 50,8% | Ägs till 100% av SKR. Har majoritetsägandet i Inera . |
| Regionerna | Del av resten | Samtliga 21 regioner är direktägare . |
| Kommunerna | Del av resten | Samtliga 290 kommuner är direktägare (sedan september 2024) . |
Varför ser det ut så här?
För att förstå varför båda formuleringarna är sanna, behöver vi titta på hur ägarstrukturen är uppbyggd:
1. SKR:s roll som ”huvudägare”
SKR äger Inera via sitt helägda bolag SKR Företag AB . SKR Företag AB har drygt 50 procent av aktierna och är alltså majoritetsägare . När SKR säger ”vi äger Inera” är det alltså korrekt – de kontrollerar bolaget via sitt moderbolag.
2. Regionernas och kommunernas direkta ägande
Samtidigt äger varje region och varje kommun aktier direkt i Inera . De har tillsammans resten av aktierna (knappt 50 procent). När 1177.se skriver att ”Inera ägs av regionerna, kommunerna och SKR” är det alltså lika korrekt.
3. Hur styrs då Inera?
Det unika med Inera är att alla ägare har inflytande:
- Högsta beslutande organ är ägarrådet, där varje delägare (alla regioner och kommuner plus SKR Företag) har en plats .
- Styrelsen har 15 ledamöter: 6 från regionerna, 6 från kommunerna och 3 från SKR Företag .
Varför har man valt den här modellen?
Den här konstruktionen är ganska speciell och har vuxit fram över tid:
- Fram till 2017 ägdes Inera direkt av landstingen/regionerna .
- 2017 köpte SKR Företag AB majoriteten av aktierna, och samtidigt fick kommunerna möjlighet att gå in som delägare .
- Syftet var att skapa en gemensam digital infrastruktur för hela den offentliga sektorn – både regionernas hälso- och sjukvård och kommunernas omsorg .
Sammanfattning
När du ser olika formuleringar om Ineras ägande, handlar det om:
- ”Ägs av SKR” = fokuserar på att SKR via sitt helägda bolag SKR Företag AB är majoritetsägare och kontrollerar bolaget.
- ”Ägs av regionerna, kommunerna och SKR” = beskriver den fullständiga ägarbilden där alla tre parter är direktägda.
Båda är sanna – de betonar bara olika aspekter av samma ägarstruktur. Inera är alltså ett gemensamtägt bolag för hela den kommunala och regionala sektorn, med SKR som majoritetsägare och samordnare .
ja men vem äger då SKR? Och vem äger 21 region och komun. jag uppfatade en komun eller en av 21 region som folkets, statens, allmänt men det verkar inte alls vara så. forklara hur ska man tänka
Läser 10 webbsidor
Du har helt rätt i din undran, och den visar att du har upptäckt en grundläggande och viktig poäng i hur Sverige är organiserat. Din uppfattning att kommuner och regioner ”är folkets, statens, allmänt” är både rätt och fel på samma gång. Förvirringen uppstår lätt eftersom den svenska modellen bygger på en maktdelning som inte alltid är självklar.
Här kommer en förklaring som reder ut begreppen och hjälper dig att tänka kring detta.
🗳️ Vem äger kommunen och regionen? (Din ursprungliga uppfattning stämmer här!)
En kommun eller region ägs inte i traditionell bemärkelse. Det är inte som ett aktiebolag som har ägare som investerat kapital. Istället är det en politisk organisation som styrs av dig och dina medmänniskor.
Här är grunden för hur du ska tänka:
- Medborgarna är ”ägarna” i demokratisk mening: Den yttersta makten över kommunen och regionen ligger hos de folkvalda politikerna i kommun- och regionfullmäktige . Och dessa politiker väljs av dig i allmänna val vart fjärde år. I den meningen är det alltså ”folket” som bestämmer.
- Offentligrättsliga organisationer: Kommuner och regioner är offentligrättsliga organisationer, vilket innebär att de är en del av det offentliga Sverige och lyder under specifika lagar som kommunallagen . De har till och med rätt att ta ut skatt från invånarna, vilket staten bestämmer ramarna för, men kommunen bestämmer själv nivån på .
- Kommunalt självstyre: Detta är nyckeln. Det kommunala självstyret är inskrivet i vår grundlag och innebär att kommuner och regioner har en självständig rätt att fatta beslut inom vissa ramar . De är alltså inte statens underordnade enheter, utan självstyrande organ med egna, direktvalda politiker. Staten sätter lagar och regler, men kommunen bestämmer själv hur de ska genomföras och prioriteras lokalt.
Så din uppfattning är korrekt: Kommunen är ”folkets” och ”allmänhetens” i den meningen att den styrs av folkvalda politiker som är ansvariga inför dig som väljare.
🤝 Vem ”äger” då SKR? (Den del som skapar förvirring)
Om kommuner och regioner är folkstyrda politiska organisationer, hur kan de då vara med och ”äga” en organisation som SKR?
För att förstå detta måste du se SKR som en medlemsorganisation, precis som en idrottsförening eller en fackförening, men på en helt annan nivå. SKR är en privaträttslig, ideell förening .
- Medlemmar, inte ägare i bolagsform: Kommuner och regioner är medlemmar i SKR . De har gått samman för att skapa en gemensam organisation som kan företräda deras intressen. Det är samma princip som att du går med i en hyresgästförening för att få större makt gentemot hyresvärden. Din hyresgästförening ”äger” inte dig, och du ”äger” inte föreningen i ekonomisk mening, men du är med och bestämmer över den.
- Politisk styrning i SKR: Eftersom medlemmarna (kommuner och regioner) är politiskt styrda, blir även SKR politiskt styrt . Det är politiker som valts in i kommun- och regionfullmäktige som sedan väljs att representera sin kommun eller region i SKR:s högsta beslutande organ, kongressen. De fattar beslut om SKR:s politik och inriktning.
- Dubbel roll för politikerna: Samma politiker kan alltså sitta i sin kommuns fullmäktige på kvällen och besluta om skolan, och dagen efter sitta i SKR:s styrelse och besluta om vilken politik organisationen ska driva gentemot staten för att förbättra villkoren för alla Sveriges skolor.
Så här hänger det ihop – en sammanfattning
För att tydliggöra skillnaderna kan man ställa upp det så här:
| Organisation | Vem ”äger” den? | Vad är den? | Styrs av? |
|---|---|---|---|
| Din kommun / din region | Medborgarna i kommunen/regionen (genom demokratiska val). | Offentligrättslig organisation med självstyre och beskattningsrätt. | Folkvalda politiker i kommun-/regionfullmäktige. |
| SKR | Medlemmarna (dvs. alla kommuner och regioner). | Privaträttslig, ideell medlemsorganisation (intresse- och arbetsgivarorganisation). | Politiker som är utsedda av medlemskommunerna/-regionerna. |
Slutsats: Hur ska man tänka?
Din känsla av dubbelhet är helt rättvisande. Du har upptäckt den komplexa relationen mellan den offentliga och den privata sfären i svensk politik.
- Kommuner och regioner är en del av det offentliga Sverige, styrda av dig och dina medvaljare. De är fundamentet i den lokala demokratin.
- SKR är deras gemensamma ”verktyg” för att samordna sig, utveckla välfärden och agera med en stark röst gentemot staten och som motpart till facken. Eftersom verktyget används av politiker, blir det politiskt styrt, men det är inte en del av staten eller myndighetssverige.
Så du hade rätt i din första intuition: kommunen är ”folkets”. Men du har också upptäckt att ”folket” genom sina förtroendevalda i kommunerna har valt att gå samman i en egen organisation, SKR, för att få mer makt och bättre kunna sköta sitt uppdrag. Det är detta som gör SKR till en unik och ibland omdiskuterad konstruktion i gränslandet mellan politik, förvaltning och intresseorganisation.