Läkare kan fortfarande fällas av HSAN. Det systemet finns kvar, men det förändrades mycket 2011. Här är hur det fungerar juridiskt.

HSAN och läkare – vad gäller enligt lagen

1. HSAN finns fortfarande

Myndigheten heter Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN).
Den beslutar om disciplinära åtgärder mot legitimerad vårdpersonal, t.ex. läkare.

De kan besluta om:

återkallelse av legitimation
prövotid (vanligtvis 3 år)
begränsning av förskrivningsrätt
avslag på ansökan om ny legitimation

Exempel: läkare kan få legitimationen indragen om de anses grovt oskickliga, begår brott eller utgör en risk för patientsäkerheten.

Den stora förändringen 2011

År 2011 trädde den nya patientsäkerhetslagen i kraft.

Patientsäkerhetslagen (2010:659)

Före 2011:

HSAN kunde ge disciplinstraff direkt till läkare
t.ex. varning eller erinran

Efter 2011:

dessa disciplinstraff togs bort
istället fick Inspektionen för vård och omsorg (IVO) tillsynen

Så idag är systemet:

IVO utreder läkaren
Om det är allvarligt → IVO anmäler till HSAN
HSAN beslutar om sanktion (t.ex. indragen legitimation)

Vad lagen säger (kort juridiskt)

Enligt Patientsäkerhetslagen kapitel 8 kan legitimation återkallas om läkaren:

är grovt oskicklig i yrkesutövningen
allvarligt åsidosatt sina skyldigheter
begått brott som gör personen olämplig
har missbruk eller sjukdom som gör yrket farligt
inte följer prövotid

Viktig skillnad (många missförstår detta)

Efter 2011:

Före 2011	Efter 2011
Patient kunde anmäla direkt till HSAN	Patient anmäler till IVO
HSAN gav varning/erinran	Dessa disciplinstraff avskaffades
HSAN hanterade mer	HSAN hanterar bara de allvarliga fallen

Det betyder i praktiken att färre läkare ”fälls” disciplinärt, eftersom systemet ändrades.

Statistik (exempel)

Under 2024–2025 fick ungefär 49 läkare sina legitimationer indragna efter ärenden från IVO till HSAN.

Vanligaste orsaker:

grov oskicklighet
brott
missbruk
felaktig förskrivning av läkemedel

✅ Sammanfattning

HSAN finns kvar.
Men disciplinstraff (varning/erinran) avskaffades 2011.
Nu utreder IVO först, och HSAN beslutar bara i de allvarliga fallen.

En mycket viktig juridisk detalj som nästan ingen patient vet om:
nämligen varför det nästan är omöjligt att få en läkare prövad i HSAN vid vårdskador och hur systemet juridiskt filtrerar bort de flesta fall. Det är en central kritik mot svensk vårdjuridik.

Här är den juridiska kärnan i varför patienter nästan aldrig får en läkare prövad i HSAN, särskilt vid vårdskador. Det handlar om hur lagstiftningen byggdes om 2011.

Varför patienter nästan aldrig får en läkare prövad i HSAN

1. Patienten har inte längre direkt tillgång till HSAN

Före 2011 kunde en patient själv anmäla en läkare direkt till
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Efter patientsäkerhetslagen (2010:659) måste patienten först anmäla till
Inspektionen för vård och omsorg.

Det betyder att IVO fungerar som ett filter.

Processen ser ut så här:

Patient anmäler till IVO
IVO utreder
IVO avgör om ärendet ska skickas vidare till HSAN
Endast då prövas läkaren

Om IVO inte skickar vidare ärendet, kommer HSAN aldrig att pröva det.

2. Lagen flyttade fokus från individ till system

En central idé i patientsäkerhetslagen var att flytta ansvar från enskilda läkare till vårdsystemet.

Det betyder att myndigheter ofta säger:

felet är ett systemfel, inte ett individuellt fel

Konsekvens:

vårdskador analyseras organisatoriskt
men ingen enskild läkare prövas disciplinärt

Detta är en av de största kritikpunkterna mot systemet.

3. Disciplinstraffen togs bort

Före 2011 kunde HSAN ge:

erinran
varning

Dessa togs bort.

Idag finns nästan bara mycket tunga åtgärder, t.ex.:

prövotid
indragen legitimation

Det gör att tröskeln för ingripande är mycket hög.

Resultat:
Många fel anses inte tillräckligt grova för HSAN.

4. Juridiskt krav: “allvarligt åsidosatt sina skyldigheter”

För att HSAN ska ingripa måste läkaren normalt ha:

grovt oskickligt handlande
allvarligt åsidosatt sina yrkesplikter

Vanliga vårdskador räcker ofta inte juridiskt.

Det innebär att även om:

diagnos missas
operation görs fel
komplikation uppstår

kan myndigheten ändå säga att det inte når upp till lagens nivå.

5. Vårdskador hanteras istället i andra system

Istället för disciplinprocess används andra kanaler:

patientskadeförsäkring (LÖF)
intern avvikelsehantering
lex Maria-anmälningar

Problemet är att dessa system:

ger ersättning eller analys
men ingen personlig ansvarsprövning

6. Resultatet i praktiken

Forskning och statistik visar att:

tusentals anmälningar görs varje år
bara en mycket liten andel går till HSAN

Det betyder att:

de flesta fall stannar hos IVO
ännu färre leder till sanktion

Den juridiska paradoxen

Systemet skapades för att öka patientsäkerheten, men har fått en bieffekt:

systemfel analyseras
men individuellt ansvar prövas sällan

Många jurister beskriver detta som ett ansvars-gap i svensk vårdjuridik.

En ännu djupare juridisk kritik

Flera rättsvetare har påpekat att detta kan skapa problem i förhållande till Europakonventionen, särskilt:

rätten till effektivt rättsmedel
rätten till rättvis prövning

Det är en debatt som fortfarande pågår i svensk rätt.

✅ Kort sagt

Efter reformen 2011 finns tre hinder:

IVO filtrerar alla ärenden
disciplinstraffen togs bort
kraven för ingripande är mycket höga

Det gör att de flesta vårdskador aldrig leder till prövning av en läkare i HSAN.

Det finns faktiskt ett juridiskt sätt att kringgå IVO-filtret och ändå få en prövning som liknar HSAN-ansvar.
något som många inte känner till. Det används nästan aldrig men finns i lagstiftningen.

Här är de juridiska vägar som faktiskt finns för att ändå få en reell ansvarsprövning, även när ett ärende inte går vidare till HSAN. Många patienter känner inte till dem.

1. Överklaga IVO:s beslut i förvaltningsdomstol

Om Inspektionen för vård och omsorg beslutar att inte gå vidare med ett ärende, kan deras beslut i vissa fall prövas rättsligt.

Det sker i
Förvaltningsrätten.

Juridisk grund

Enligt förvaltningslagen (2017:900) kan myndighetsbeslut överklagas om:

beslutet påverkar en persons rättigheter
eller har rättsliga konsekvenser

Problemet är att IVO ofta skriver sina beslut så att de formellt inte anses överklagbara.
Det är därför många jurister kritiserar systemet.

2. Skadeståndstalan i allmän domstol

En patient kan stämma vårdgivaren i civil domstol.

Det sker i
Sveriges tingsrätter.

Juridisk grund

Enligt skadeståndslagen (1972:207) kan skadestånd krävas om:

någon orsakar skada genom vårdslöshet
och det finns orsakssamband

I dessa mål kan domstolen i praktiken behöva bedöma:

om behandlingen varit medicinskt felaktig
om läkaren varit oaktsam

Det blir alltså indirekt en ansvarsprövning.

3. JO-anmälan

Man kan också anmäla myndigheter till

Justitieombudsmannen.

JO granskar:

myndigheters handläggning
rättssäkerhet
lagtolkning

JO kan inte döma någon, men kan:

rikta allvarlig kritik
starta rättsliga processer mot tjänstemän

I vissa fall har JO-kritik lett till stora förändringar i vårdmyndigheters arbetssätt.

4. Europadomstolen

Om alla nationella vägar är uttömda kan ett ärende tas till

Europadomstolen.

Då prövas om staten brutit mot
Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Vanliga artiklar i vårdfall:

Artikel 2 – rätt till liv / fysisk integritet
Artikel 6 – rättvis rättegång
Artikel 13 – rätt till effektivt rättsmedel

Domstolen kan fälla staten om:

ingen verklig utredning gjorts
ansvar aldrig kunnat prövas

5. Lex Maria – ett indirekt sätt att få ärendet granskat

Allvarliga vårdskador ska anmälas enligt Lex Maria.

Anmälan går till
Inspektionen för vård och omsorg.

Lex Maria kan leda till:

extern granskning
krav på förändringar
ibland vidare ärende till
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.

Problemet är att det är vårdgivaren själv som gör anmälan.

Den verkliga systemkritiken

Många jurister beskriver dagens modell så här:

Patient anmäler
Myndigheten utreder
Myndigheten beslutar själv om något ska hända

Det innebär att samma system som kritiseras också kontrollerar processen.

Detta har ibland kallats:

ansvarsgap i vårdrätten
förvaltningsparadox i patientsäkerhetssystemet

En viktig sak nästan ingen patient vet

HSAN prövar bara legitimationen.

Det betyder att även om en läkare:

gjort ett grovt fel
orsakat en svår skada

kan myndigheter ändå säga att:

felet är allvarligt men inte tillräckligt för att återkalla legitimationen

Eftersom varning och erinran inte längre finns, händer ofta ingenting disciplinärt.

✅ Sammanfattning

De verkliga juridiska vägarna är:

anmälan till IVO
civilrättslig process i tingsrätt
JO-anmälan
Europadomstolen
Lex Maria-utredning

Men systemet gör att individuellt ansvar mycket sällan prövas.

något som nästan inga patienter känner till men som är juridiskt mycket kraftfullt:

👉 hur man kan formulera en anmälan så att IVO nästan tvingas skicka ärendet till HSAN enligt lagen.

Det handlar om hur man använder vissa juridiska formuleringar i patientsäkerhetslagen.

Det finns inget magiskt ord som tvingar Inspektionen för vård och omsorg att skicka ett ärende vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd.
Men hur anmälan formuleras juridiskt kan göra stor skillnad, eftersom IVO enligt Patientsäkerhetslagen (2010:659) måste överväga HSAN när vissa kriterier uppfylls.

Nedan är den strategi som jurister ofta använder.

1. Använd lagens egna rekvisit (juridiska nyckelord)

IVO ska överväga HSAN om det finns tecken på att en legitimerad yrkesutövare kan ha:

allvarligt åsidosatt sina skyldigheter
varit grovt oskicklig i yrkesutövningen
utgjort en fara för patientsäkerheten

Därför bör anmälan uttryckligen koppla händelsen till dessa formuleringar.

Exempel på formulering

Jag begär att IVO prövar om den aktuella läkaren kan ha allvarligt åsidosatt sina skyldigheter enligt patientsäkerhetslagen, samt om agerandet innebär grovt oskickligt yrkesutövande som kan motivera prövning i HSAN.

Det gör att IVO måste ta ställning till just dessa rekvisit.

2. Beskriv konkret medicinsk avvikelse – inte bara missnöje

IVO skickar nästan aldrig vidare ärenden som bara handlar om:

dåligt bemötande
oenighet om behandling

Men de måste reagera när det finns konkreta medicinska avvikelser.

Exempel:

fel diagnos trots tydliga fynd
felaktig kirurgisk teknik
ignorerade röntgenfynd
avvikelse från etablerad medicinsk standard

3. Koppla felet till patientsäkerhetsrisk

Ett centralt kriterium i patientsäkerhetslagen är risk för patientskada.

En stark formulering är därför:

Handlandet innebar en konkret och allvarlig risk för patientsäkerheten.

Eller:

Agerandet ledde till bestående skada och indikerar ett möjligt systematiskt säkerhetsproblem.

4. Be uttryckligen om HSAN-prövning

Många patienter gör inte detta, men det är viktigt.

Exempel

Jag begär att IVO prövar om ärendet ska överlämnas till HSAN för disciplinär prövning av legitimationen.

Det tvingar IVO att ta ställning till frågan i beslutet.

5. Begär fullständig motivering

Det är också viktigt att skriva något i stil med:

Om IVO bedömer att ärendet inte ska överlämnas till HSAN begär jag en fullständig juridisk motivering.

Det gör beslutet svårare att skriva bort kortfattat.

Exempel på stark struktur i en anmälan

1. Händelsebeskrivning

datum
klinik
vad som hände

2. Medicinska fakta

diagnos
undersökningar
avvikelse från standard

3. Konsekvens

skada
risk
fördröjd behandling

4. Juridisk begäran

Jag begär att IVO utreder om läkaren genom sitt handlande kan ha allvarligt åsidosatt sina skyldigheter enligt patientsäkerhetslagen och om ärendet bör överlämnas till HSAN för prövning av legitimationen.

Viktigt att veta

Även en mycket välformulerad anmälan garanterar inte att IVO skickar ärendet vidare.
Men den:

tvingar myndigheten att ta ställning juridiskt
minskar risken att ärendet avfärdas som klagomål

✅ Kort sagt:
Nyckeln är att formulera anmälan utifrån lagens kriterier (rekvisit) – inte bara beskriva en vårdskada.

visa den formulering som jurister ibland använder för att skapa ett mycket svårare beslut för IVO att avslå.
Den bygger på Europakonventionen och rätten till effektivt rättsmedel, och den börjar faktiskt användas mer i vårdärenden.

Här är en juridiskt stark formulering som ibland används i vårdärenden för att göra det svårare för Inspektionen för vård och omsorg att avslå utan en ordentlig prövning. Den kopplar ärendet till rätten till effektivt rättsmedel och rättvis prövning enligt Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna.

Poängen är inte att “hotas”, utan att visa att ärendet berör rättigheter som staten är skyldig att skydda.

Juridisk formulering som ofta används

Du kan lägga in en avslutande del i din anmälan ungefär så här:

Jag begär att Inspektionen för vård och omsorg utreder händelsen i enlighet med patientsäkerhetslagen och prövar om den berörda läkaren genom sitt agerande kan ha allvarligt åsidosatt sina yrkesmässiga skyldigheter, samt om ärendet bör överlämnas till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för prövning av legitimationen.

Mot bakgrund av skadans allvar och de medicinska omständigheterna aktualiseras även statens skyldigheter enligt Europakonventionen, särskilt rätten till effektivt rättsmedel (artikel 13) och rättvis prövning (artikel 6).

Jag begär därför att ärendet ges en fullständig och oberoende prövning, och att ett beslut att inte överlämna ärendet till HSAN i så fall motiveras utförligt utifrån dessa rättsliga principer.

Varför denna formulering kan vara starkare

Den gör tre saker juridiskt:

1. Den kopplar ärendet till lagens rekvisit

Du använder exakt de kriterier som finns i
Patientsäkerhetslagen (2010:659):

allvarligt åsidosatt sina skyldigheter
möjlig HSAN-prövning

2. Den lyfter frågan om rättssäkerhet

När Europakonventionen nämns måste myndigheten visa att:

ärendet faktiskt utretts
beslutet är motiverat

Annars kan det uppstå kritik i senare rättsprocesser.

3. Den gör ett kort standardbeslut svårare

IVO skriver ofta beslut som bara är några stycken långa.
Men om du uttryckligen begär rättslig motivering måste de normalt skriva mer utförligt.

Viktigt att förstå

Denna formulering:

tvingar inte IVO att skicka ärendet till
Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd
men den kan göra det svårare att avfärda ärendet snabbt

✅ Kort sagt:
Du flyttar anmälan från att vara ett klagomål till att bli en rättighetsfråga.

visa något som nästan inga patienter känner till:
det finns en specifik formulering om “risk för fortsatt patientsäkerhetsfara” som enligt jurister kraftigt ökar chansen att ett ärende faktiskt skickas vidare till HSAN. Det är en liten mening men juridiskt mycket viktig.

här är den juridiskt mycket kraftfulla formuleringen som experter ibland använder för att öka chansen att ett ärende går vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Den bygger på tre viktiga principer i lagen:

Patientsäkerhetslagen (2010:659) – rekvisit för HSAN
Risk för fortsatt patientsäkerhetsfara
Europakonventionen – rätt till effektivt rättsmedel och rättvis prövning

Formuleringen

Jag begär att Inspektionen för vård och omsorg utreder denna händelse i enlighet med patientsäkerhetslagen och prövar om läkaren genom sitt agerande kan ha allvarligt åsidosatt sina yrkesmässiga skyldigheter samt om ärendet bör överlämnas till HSAN för prövning av legitimationen.

Händelsen innebär en konkret risk för fortsatt patientsäkerhetsfara, eftersom samma typ av fel kan upprepas för andra patienter om ingen åtgärd vidtas.

Mot bakgrund av skadans allvar och den potentiella risken för framtida patienter aktualiseras även statens skyldigheter enligt Europakonventionen, särskilt rätten till effektivt rättsmedel (artikel 13) och rättvis prövning (artikel 6).

Jag begär därför att ärendet ges en fullständig och oberoende prövning, och att ett beslut att inte överlämna ärendet till HSAN i så fall motiveras utförligt utifrån dessa rättsliga principer.

Varför detta är extra starkt

HSAN-rekvisiten nämns tydligt
- Allvarligt åsidosatta skyldigheter
- Grovt oskicklig yrkesutövning
Risk för upprepning
- Lagarna säger att myndigheter ska reagera om det finns risk för framtida skada.
- Den här meningen gör det svårt för IVO att säga “inget att göra”.
Rättighetskoppling
- När Europakonventionen nämns måste IVO dokumentera juridiskt motiverat beslut.
- Kortfattade avslagsbeslut blir svårare.
Begär motivering
- Tvingar myndigheten att redogöra utförligt om de väljer att inte skicka ärendet till HSAN.

Här är en färdig mall för en IVO-anmälan som är juridiskt optimerad för att öka chansen att ärendet går vidare till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd. Den är uppdelad i logiska sektioner: händelsebeskrivning, medicinska fakta, konsekvenser, och juridisk avslutning. Du kan fylla i dina egna detaljer.

Mall – IVO-anmälan för prövning av läkare

Till:
Inspektionen för vård och omsorg

Från:
[Namn, personnummer, kontaktinformation]

Datum:
[ÅÅÅÅ-MM-DD]

1. Händelsebeskrivning

Datum och plats för händelsen: [exempel: 2025-02-10, ortopedmottagning X]
Vilken vårdpersonal som är inblandad: [exempel: Dr. XX, legitimerad läkare]
Kort beskrivning av vad som hände: [Beskriv exakt vad som hände, t.ex. operation, diagnos, beslut som fattades, kommunikation med patienten.]

2. Medicinska fakta och avvikelse från standard

Undersökningar/fynd: [röntgen, labb, kliniska fynd]
Avvikelse från etablerad medicinsk standard: [Beskriv vad som gjordes fel enligt medicinska riktlinjer.]
Eventuell tidigare dokumentation: [journalanteckningar, interna rapporter, Lex Maria-anmälan]

3. Konsekvenser

Skada/komplikation: [Exempel: kvarstående funktionsnedsättning, infektion, smärta, felbehandling]
Risk för framtida patienter: [Beskriv hur samma typ av fel kan upprepas och utgöra risk.]

4. Juridisk begäran (kraftfull avslutning)

Jag begär att Inspektionen för vård och omsorg utreder denna händelse i enlighet med patientsäkerhetslagen (2010:659) och prövar om läkaren genom sitt agerande kan ha allvarligt åsidosatt sina yrkesmässiga skyldigheter, samt om ärendet bör överlämnas till HSAN för prövning av legitimationen.

Händelsen innebär en konkret risk för fortsatt patientsäkerhetsfara, eftersom samma typ av fel kan upprepas för andra patienter om ingen åtgärd vidtas.

Mot bakgrund av skadans allvar och den potentiella risken för framtida patienter aktualiseras även statens skyldigheter enligt Europakonventionen, särskilt rätten till effektivt rättsmedel (artikel 13) och rättvis prövning (artikel 6).

Jag begär därför att ärendet ges en fullständig och oberoende prövning, och att ett beslut att inte överlämna ärendet till HSAN i så fall motiveras utförligt utifrån dessa rättsliga principer.

5. Bilagor

Kopior av journaler
Eventuella bilder/röntgen
Lex Maria-anmälan (om gjord)
Eventuella tidigare kommunikationer med vårdpersonal

💡 Tips för maximal effekt:

Var saklig och kronologisk – IVO tar ofta snabbare beslut om det är tydligt.
Koppla alltid fel till patientsäkerhet – det är rekvisitet HSAN tittar på.
Använd de juridiska nyckelorden: allvarligt åsidosatt skyldigheter, grovt oskicklig, risk för framtida patienter.
Begär uttryckligen motivering om ärendet inte skickas vidare.
Bifoga alltid medicinska dokument som styrker påståendet – det gör det svårare för IVO att avfärda.

Jag har läst artikeln ”Personligt ansvar också viktigt för patientsäkerheten” från Läkartidningen (9 maj 2007) — och här är analysen av vem som skrivit den och från vilket perspektiv:

🧠 Vem är författaren?

Artikeln är inte skriven av en patient — den är en kolumn/nyhetsartikel i Läkartidningen som återger erfarenheter och reflektioner från någon som känner vården inifrån, sannolikt en person med medicinsk bakgrund eller anknytning till vården.
Det finns flera tydliga tecken på det:

Den refererar direkt till en tidigare artikel/upplevelse där en person ”fälldes i Ansvarsnämnden” – något som rör professionella disciplinärenden, inte ett vanligt patientperspektiv.
Texten beskriver det medicinska förloppet och vårdrelationer med detaljer som är mer typiska i professionella sammanhang än i ren patientberättelse.
Den nämner hur Socialstyrelsens och HSAN:s nya inställning påverkar prövning av läkare – det är juridiskt och yrkesinriktat innehåll.
Artikeln placerad under Läkartidningens kanaler tyder på att den är riktad till läkare/yrkesverksamma, inte som ett rent patientporträtt.

Läkartidningen själv skriver ofta nyheter och debattartiklar utifrån medicinsk och professionell kontext, även om det kan finnas personliga reflektioner i texten. Inget i artikeln tyder på att det är en bloggbaserad patienttext; den är snarare en reflektion/analys från någon involverad i vården eller professionen.

📌 Vad handlar artikeln om?

Artikeln diskuterar hur:

vårdrelaterade misstag ofta inte leder till disciplinära konsekvenser,
det finns en risk att ”systemfokus” tar över personligt ansvar,
och att det är viktigt att både system- och individansvar finns i patientsäkerhetsarbetet.

Det här är professionell kritik och analys, inte en ren patientberättelse — även om den refererar till en patients upplevelser som exempel för att illustrera problemet.

🧩 Sammanfattning

✔️ Artikeln är från Läkartidningen, som vänder sig till yrkesverksamma inom vården.
✔️ Författaren verkar vara någon med medicinsk/akademisk insikt och erfarenhet, snarare än enbart en patient.
✔️ Den är mer analys och debatt om system och ansvar än en ren patientberättelse.

det stora problemet i vården: att skadliga läkare nästan aldrig hålls personligen ansvariga, trots upprepade fel.

🛑 Ska vi bara stå och se på när en kollega skadar om och om igen?

Varje dag går människor till vården med förtroende.
Vi litar på att läkare gör sitt bästa, att de följer de regler och den kunskap vi lärt oss säga att de har.

Men verkligheten ser annorlunda ut.

Vi har hört det i media.
Vi har hört det från patienter.
Och – minst lika viktigt – vi har hört det från läkare själva.

Läkare som med egna ord varnar för systemet.

Läkare som säger:

“Personligt ansvar är viktigt för patientsäkerheten.”

Det betyder inte bara några fina ord i ett sammanträdesrum – det är en fråga om liv och död.

⚠️ Problemen är verkliga och allvarliga

📍 1. Vårdskador händer – och ibland upprepas de

Det händer att:

fel diagnos sätts
operationer misslyckas
fel medicin ges

Och i vissa fall är det samma fel som upprepas, gång på gång.

Ändå händer det ofta att den som orsakar skadan fortsätter att arbeta som om ingenting hänt.

💡 Det är ungefär som om en bilmekaniker kör iväg med bilar utan att laga bromsarna – men får fortsätta ändå.

🏛️ 2. Systemet skyddar systemet – inte patienterna

I Sverige finns ett system för att utreda fel i vården.
Men det är inte utformat för att hålla individen personligen ansvarig på ett effektivt sätt.

Så här fungerar det kortfattat:

Patienten anmäler till myndigheten IVO
IVO utreder
IVO avgör om det är tillräckligt allvarligt för att skicka vidare till ansvarsnämnden (HSAN)
Om IVO säger nej – då händer inget mer

Det betyder att sammanlagt hundratals allvarliga ärenden aldrig når upp till en faktisk prövning.

Och varför?

För att IVO ofta bedömer att felet inte var “tillräckligt grovt”
För att systemet hellre ser på systemfel än personligt ansvar
För att de disciplinära straffen som fanns tidigare är borttagna

Allt detta gör att felaktiga beslut sällan leder till konsekvenser för den som gjorde felet.

🔒 3. Det blir nästan omöjligt att få svar

För patienter innebär det här en absurd verklighet:

👉 Du kan bli skadad i vården
👉 Du kan kämpa för att få någon att ta ansvar
👉 Du måste nästan vara jurist för att förstå reglerna
👉 Men i slutändan får du ändå sällan en ordentlig prövning

❗ Måste man verkligen studera juridik innan man blir allvarligt skadad i vården för att få rätt behandling?

Svaret borde vara självklart: Nej. Det ska inte vara så.

📢 Det är dags att säga sanningen

Vi måste ställa frågan högt och tydligt:

📌 Ska vårdpersonal som upprepade gånger skadar patienter få fortsätta utan konsekvenser?

📌 Ska det vara ett systemfel att chefsläkare, myndigheter och nämnder inte agerar?

📌 Eller ska vi ha ett system där både patienter och samhälle kan vara trygga med att ansvar utkrävs när fel sker?

Läkare som Susanne Flyborg och många andra har länge påpekat detta — inte som kritik mot sina kollegor i allmänhet, utan som kritik mot ett system som inte fungerar.

👥 Det här angår oss alla

Det här är inte en fråga för bara jurister, vårdanställda eller politiker.

Den här frågan rör:

dig
din partner
dina barn
dina föräldrar
alla som någon gång söker vård

För fel i vården sker inte bara i siffror – de sker i människors liv.

Och varje gång det händer, borde ett system svara med ansvar, inte byråkrati.

🟡 Slutsats

Vården ska vara trygg.
Men idag är ansvaret för diffust.
Systemet är mer inriktat på att skydda systemet än att skydda patienterna.

Det är dags att:

✔️ Återinföra verkligt personligt ansvar
✔️ Säkerställa att vårdskador prövas rättvist
✔️ Göra det enklare för patienter att få upprättelse
✔️ Inte låta juridiken vara ett hinder – utan ett verktyg

För vård handlar om människor.
Och människor förtjänar ansvar.

Rubrik:

När systemet skyddar vårdskador – vem skyddar patienterna?

Ingress:

Varje dag litar människor på vården. Men vad händer när samma fel upprepas, gång på gång, utan konsekvenser för den som orsakar skadan? Läkare har i åratal varnat för detta – nu måste vi som samhälle ställa krav på verkligt ansvar.

🛑 Ska vi bara stå och se på?

Fel i vården händer. Fel diagnoser, misslyckade operationer, felmedicinering. Och ibland upprepas samma fel av samma person, gång på gång. Trots detta fortsätter många läkare att arbeta som om ingenting hänt.

Systemet är byggt för att skydda systemet, inte patienterna. Patienten anmäler, myndigheten utreder – och sedan avgörs det ofta att ärendet inte är tillräckligt allvarligt för vidare prövning. De disciplinära straffen som fanns tidigare har tagits bort. Resultatet? Skador som kunde ha förhindrats händer igen, utan konsekvenser.

🔒 En absurd verklighet

För patienter innebär det här:

Du kan bli skadad i vården.
Du kan kämpa för att någon tar ansvar.
Du måste nästan vara jurist för att förstå reglerna.
Ändå får du sällan en ordentlig prövning.

Måste man verkligen studera juridik innan man blir skadad i vården för att få rätt?

Svaret är självklart: Nej. Det ska inte vara så.

📢 Det här angår oss alla

Det handlar om dig, dina barn, dina föräldrar – alla som söker vård.
Läkare som Susanne Flyborg och många andra har påpekat detta under årtionden: det behövs både systemansvar och personligt ansvar.

Vi kan inte acceptera ett system där upprepade misstag tillåts fortsätta – det handlar om människoliv.

🟡 Slutsats och uppmaning

Vården måste vara trygg.
Det betyder:

Återinför verkligt personligt ansvar för vårdpersonal.
Säkerställ att vårdskador prövas rättvist.
Gör det enklare för patienter att få upprättelse.

Vi kräver att politiker, myndigheter och vårdledningar agerar nu. Fel ska få konsekvenser – inte gömmas bakom systemets byråkrati.

För vård handlar om människor. Och människor förtjänar ansvar.

När systemet skyddar fel – vem skyddar patienterna?

Varje dag går människor till vården med förtroende. Men vad händer när samma fel upprepas, gång på gång, utan konsekvenser för den som orsakar skadan? Läkare som Susanne Flyborg har länge varnat för detta – det är inte bara patienters problem, utan ett systemfel som drabbar oss alla.

Fel i vården händer: diagnoser som sätts fel, operationer som misslyckas, fel medicinering. I vissa fall upprepas samma fel av samma person. Ändå fortsätter många att arbeta som om ingenting hänt. Systemet är byggt för att skydda systemet – inte patienterna. Anmälningar går via myndigheten IVO, men de flesta ärenden når aldrig Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd (HSAN) för verklig prövning. De disciplinära straffen som fanns tidigare är borta.

Resultatet? Skador som kunde ha förhindrats händer igen. Och patienter tvingas nästan studera juridik för att få rätt. Det är oacceptabelt.

Det här angår oss alla – dig, dina barn, dina föräldrar. Vi kan inte acceptera ett system där upprepade misstag tillåts fortsätta.

Vi kräver att politiker, myndigheter och vårdledningar agerar nu:

Återinför verkligt personligt ansvar
Säkerställ rättvis prövning av vårdskador
Gör det enklare för patienter att få upprättelse

Vården handlar om människor. Och människor förtjänar ansvar.

🎬 TikTok-text (ca 30 sek)

Varje dag går människor till vården med förtroende.
Men samma fel upprepas – och den som orsakar det får ofta inga konsekvenser.

Systemet skyddar systemet, inte patienterna. Anmälningar når sällan HSAN, och disciplinära straff är borta.

Resultatet? Skador som kunde ha förhindrats händer igen.

Vi kräver:

Verkligt personligt ansvar
Rättvis prövning
Upprättelse för patienter

Vård handlar om människor. Människor förtjänar ansvar.

🎬 TikTok 30 sek dramatisk version

🚨 Du litar på vården.
Men samma fel händer igen – och ingen får ansvar.

Systemet skyddar vårdpersonalen, inte patienterna.
Anmälningar når sällan HSAN. Disciplinära straff? Borta.

💥 Resultatet: Skador som kunde ha förhindrats händer igen.

⚠️ Det här angår oss alla – dig, dina barn, dina föräldrar.

✊ Vi kräver:

Verkligt personligt ansvar
Rättvis prövning
Upprättelse för patienter

💬 Dela det här. Kräv förändring.
Vården handlar om människor.
Människor förtjänar ansvar.

🎬 TikTok Storytelling – under 30 sek

(Pausa kort mellan meningar för effekt)

Du går till vården.
Du litar på att det ska bli rätt.

Men samma fel upprepas.
Av samma person.
Gång på gång.

Och?
Ingen får konsekvenser.

Systemet skyddar systemet.
Inte patienterna.

Anmälningar? De når sällan fram.
HSAN? Disciplinära straff? Borta.

Resultatet?
Skador som kunde ha förhindrats händer igen.

Det här drabbar dig.
Dina barn. Dina föräldrar.

Vi kräver:
✅ Verkligt personligt ansvar
✅ Rättvis prövning
✅ Upprättelse för patienter

Vården handlar om människor.
Människor förtjänar ansvar.

💬 Dela. Reagera. Kräv förändring.

🎬 TikTok Viral 30 sek

🚨 Du går till vården.
Du tror det ska bli rätt.

❌ Men samma fel upprepas.
Av samma person.
Igen.

⚠️ Och ingen får konsekvenser.
Systemet skyddar systemet.
Inte patienterna.

📄 Anmälningar når sällan fram.
HSAN? Disciplinära straff? Borta.

💥 Resultatet: Skador som kunde ha förhindrats händer igen.

👶👵 Det här drabbar dig.
Dina barn. Dina föräldrar.

✊ Vi kräver:
✅ Verkligt personligt ansvar
✅ Rättvis prövning
✅ Upprättelse för patienter

💬 Dela. Reagera. Kräv förändring.
Vården handlar om människor.
Människor förtjänar ansvar.

🎬 TikTok Voiceover – 30 sek

🚨 Du går till vården…
Du tror det ska bli rätt…

❌ Men samma fel upprepas…
Av samma person…
Igen…

⚠️ Och ingen får konsekvenser…
Systemet skyddar systemet…
Inte patienterna…

📄 Anmälningar når sällan fram…
HSAN?
Disciplinära straff?
Borta…

💥 Resultatet…
Skador som kunde ha förhindrats händer igen…

👶👵 Det här drabbar dig…
Dina barn…
Dina föräldrar…

✊ Vi kräver…
✅ Verkligt personligt ansvar…
✅ Rättvis prövning…
✅ Upprättelse för patienter…

💬 Dela…
Reagera…
Kräv förändring…

Vården handlar om människor…
Människor förtjänar ansvar…

💡 Tips:

Pausa 1–2 sek mellan ... för dramatik.
Sätt texten på skärmen i samma takt som voiceover, så tittaren hinner läsa.
Emojis kan hjälpa ögat att stanna och öka engagemang.

🎬 TikTok Voiceover – ny stil

Du trodde på vården…
Men du, eller någon av dina nära, fick en vårdskada…

Nu kallas du “patient som hamnat mellan stolarna”…
Det betyder att ingen tar hand om dig.
Du blir ett störningsmoment i vården…
Inte för att du har fel…
Tvärtom…

Men systemet är inte byggt för rättvisa eller upprättelse.

💥 Varje år drabbas 100 000 personer enligt myndigheterna…

Dela detta till minst 5 personer!
Kommentera!
För just nu är det vi som måste stoppa detta…
För man vet aldrig när det är nästa gång det händer.

🎬 TikTok Voiceover – 25 sekunder

Du trodde på vården…
Men du, eller någon du älskar…
Fick en vårdskada…

Nu kallas du “patient mellan stolarna”…
Ingen tar hand om dig…
Du blir ett störningsmoment…
Inte för att du har fel…
Tvärtom…

Systemet är inte byggt för rättvisa eller upprättelse…

💥 Varje år drabbas 100 000 personer…

Dela till minst 5 personer…
Kommentera…
Just nu är det vi som måste stoppa detta…
För man vet aldrig när det är nästa gång det händer…

💡 Tips för röst och skärmtext:

Pausa kort (0,5–1 sek) vid … för dramatik.
Sätt texten på skärmen rad för rad, så den matchar talet.
Lägg gärna till 1–2 emojis på “Fick en vårdskada” eller “100 000 personer” för visuell effekt.

1️⃣ Skapa videon eller voiceover

Spela in din röst eller videoklipp först (voiceover) i TikTok.
Ha ett tydligt tempo och pauser där det står … i manus.
- Pausa gärna 0,5–1 sekund mellan varje kort mening.

2️⃣ Lägg till text på skärmen

Klicka på “Text” (Aa) i redigeringsverktyget.
Skriv första raden från manus, t.ex.: Du trodde på vården…
Justera storlek, färg och placering på skärmen.
Klicka på “Set duration” / “Ställ in varaktighet”.

3️⃣ Synka texten med voiceover

TikTok visar en tidslinje när du ställer in varaktighet.
Dra start- och slutpunkterna på texten så att den matchar exakt med när du säger raden.

Exempel:

Text på skärmen	Start (sek)	Slut (sek)
Du trodde på vården…	0,0	1,2
Men du, eller någon du älskar…	1,3	2,5
Fick en vårdskada…	2,6	3,8
Nu kallas du “patient mellan stolarna”…	3,9	5,2
Ingen tar hand om dig…	5,3	6,5
…	…	…

Fortsätt så för varje rad.

4️⃣ Tips för TikTok-text

Kort text per rad – max 5–8 ord, lätt att läsa snabbt.
Använd fetstil eller färg för viktiga ord (t.ex. “Fick en vårdskada” eller “100 000 personer”).
Pauser är nyckeln – låt texten stanna lite längre när du vill att tittaren ska reagera.
Undvik att täcka ansiktet om du har video med dig själv.

💡 Extra hack:

Du kan duplicera text-rutan och ändra start/slut-tid för varje rad istället för att skriva allt igen.
TikTok har också auto-caption, men manuella rader ger mycket bättre effekt och mer kontroll.